125 miljoner till Formas starka forskarmiljöer

– Bedömningsprocessen har varit spännande och tagit tid eftersom vi använt internationella bedömare, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare. Vi hoppas att de som inte lyckades ända fram kommer igen i Formas nuvarande utlysning av medel till starka forskningsmiljöer, det så kallade Linnéstödet.

2004 gjorde Formas en speciell satsning på starka forskningsmiljöer för att utveckla internationellt konkurrens kraftiga och strategiska forskningsmiljöer. Ett hundratal ansökningar kom in, och Formas beviljade tjugo av dessa planeringsbidrag. Nu har fem av dessa grupper slutligen utsetts.

Följande fem grupper har beviljats medel:

Centrum för funktionell genetik – gener, egenskaper och djurskydd
Leif Andersson, Institutionen för Husdjursgenetik, Uppsala universitet. leif.andersson@imbim.uu.se 018-471 49 04

Projektet syftar till att bättre förstå geners funktion hos husdjur och hur dessa gener påverkar olika egenskaper. En fördjupad kunskap inom detta område kan leda till en förbättrad djuromsorg i framtiden. Dessutom studeras en rad sjukdomar hos husdjur. Resultaten från dessa studier kan användas för att förbättra djurhälsan.

Sjöekosystems responser på miljöförändringar
Lennart Persson, Institutionen för Ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. lennart.persson@emg.umu.se 090-786 63 16

Sötvattensekosystem har en viktig roll i det globala kolflödet. Det påverkar dricksvattnet och miljöer för rekreation och fiske. Detta program utarbetar nya modeller för vattenvård och bedömer effekten av olika typer av miljöstörningar som förändrad tillförsel av näring och organiskt kol, förändrad temperatur, förändrat uttag av fisk, invasion av främmande arter m m. Även miljöförändringar såsom markanvändning, global uppvärmning, atmosfärstransporterade föroreningar m m kan bedömas med hjälp av modellerna.

FUNCFIBER-en stark forskningsmiljö inom vedbiologi och kemi

Björn Sundberg, Institutionen för Skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Bjorn.sundberg@genfys.slu.se 090-786 83 82

FuncFiber programmet ska identifiera de genetiska och molekylära mekanismer som styr vedens kvalitet och kvantitet. Ved är en förnyelsebar resurs och viktig i ett hållbart samhälle. Ved och fibrer är avgörande för pappers- och sågverksindustrin och är dessutom i växande utsträckning en råvara för energiproduktion. Denna utveckling ökar trycket på skogen och medför en ökad konflikt mellan behovet av naturskogar för biodiversitet och rekreation och det industriella behovet av råvara. Därför är det viktigt att påskynda förädlingen av skogsträd.

Microbiomics: Nya vägar till förståelse av mikrobiella samhällens ekologi och funktion i sjöar,
skog och mark.

Janet Jansson, Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. janet.jansson@mikrob.slu.se, 018-67 32 01

Målet är att bilda ett center för mikroorganismer, Microbiomics, för att med nya metoder studera mikroorganismers funktion i sötvatten, skogs- och jordbruksmark. Mikroorganismer i sjöar, skog och mark har en viktig roll när det gäller att omvandla och bryta ner föroreningar och miljögifter, men kan även orsaka sjukdomar och utsöndra giftiga ämnen. Mikroorganismer kan också bidra till att öka produktiviteten i sjöar samt på
skogs- och jordbruksmark. Det finns tusentals arkéer, bakterier, mikrosvampar och andra mikroorganismer som fungerar olika i dessa miljöer beroende på sammansättningen och omgivningen. Det är viktigt att ta fram verktyg för att förutse och förstå dessa sammanhang.

Resiliens och hållbar utveckling: integrerad forskning om sociala och ekologiska system

Carl Folke, Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning (CTM) Stockholms universitet. calle@system.ecology.su.se, 08-16 42 17

Ekosystemen är komplexa och påverkas av människa och miljö i växelverkan. En miljömässigt hållbar utveckling förutsätter förståelse för hur sociala och ekologiska processer styr ekosystem från lokal nivå (t ex en våtmark) till regional och global nivå (t ex klimatet). Vilka är faktorerna bakom ekosystemens förmåga att svara på förändringar och hur samverkar förändringarna över tid och rum. En ökad kunskap om detta kan leda till framtagandet av nya redskap för ekonomisk politik och förvaltning och till framtagandet av nya välfärdsindikatorer.