Artikel från Stockholms universitet
22 september 2005

Andra världskriget en vändpunkt i brittisk kolonialpolitik i Afrika

Åren närmast före och efter andra världskriget utgjorde en vändpunkt i brittisk kolonialpolitik i Afrika. Vid världskrigets slut fanns i stort sett inget planerat boende och bara ett fåtal industriarbeten i staden Jinja i Uganda.

Vid mitten av 1950-talet hade ett “industriellt komplex” byggts upp vilket omfattade en damm, industriarbetsplatser, “afrikanska” bostadsområden och därtill hörande fysisk och social infrastruktur och institutioner. Allt detta i ett område som av just de personer som genomförde detta modell-moderna projekt hade ytterst magra förutsättningar för en livskraftig tillverkningsindustri. Vilka var de idéer som detta projekt uppstod ifrån och relaterades till? Hur skulle stadsbefolkningen kunna kanaliseras socialt och rumsligt, och hur kunde deras sociala relationer omkodas?

På grundval av teorier från Focault, Deleuze och Guattari, särskilt rörande makt- och kunskapsregimer, rummet och subjektet, visar kulturgeografen Andrew Byerley i sin nyligen framlagda avhandling vid Stockholms universitet hur projekt och arkitekturer för socialrumslig ordning skapade av de förhärskande producenterna av rum (framför allt koloniala och nyligen självständiga stater, samt kapitalet) har påverkat – och i sin tur påverkats och omformats av – vardagliga verksamheter av människor på platsen. Mycket av denna fokusering, såväl som fältarbetet, har förankrats i Walukuba bostadsområde (the Walukuba Housing Estate) som byggdes efter andra världskriget under kolonialperioden. Andrew Byerleys studie bygger på arkivstudier, omfattande etnografiskt fältarbete och sekundärlitteratur.

Doktorsavhandlingens titel: Becoming Jinja. The Production of Space and Making of Place in an African Industrial Town.

Kontaktinformation
Andrew Byerley kan nås på telefon 08-16 48 60 (Kulturgeografiska institutionen, 106 91 Stockholm) eller e-post andrew.byerley@humangeo.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera