Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 september 2005

Stöd från omgivningen extra viktigt för gravida med diabetes

Kvinnor med typ 1-diabetes har tuffa graviditeter. Eftersom sjukdomen innebär större risker för både mamman och barnet är det många som känner oro. För att kvinnorna ska bemästra situationen och därmed må bra är det extra viktigt att de får stöd av sin omgivning. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin.

För att ett barn ska födas välmående är det viktigt att mamman under graviditeten har normala blodsockernivåer. Under en graviditet får kvinnor med typ 1-diabetes arbeta extra hårt för att nå normala blodsockervärden. Men det är inte omöjligt. Mycket goda resultat nås om kvinnan ofta kontrollerar blodsockernivån, äter bra kost, rör på sig och anpassar insulinbehandlingen. Trots det är komplikationer vanligare än hos andra. Dessa kvinnor drabbas oftare av havandeskapsförgiftning, för låga blodsockernivåer, och kan i sällsynta fall hamna i insulinkoma. Även riskerna för barnet är större med ökad grad av missbildningar, sjuklighet och onormalt hög vikt. Få gravida kvinnor i Sverige har diabetes typ 1, 4 av 1 000, men det är en resurskrävande grupp.

– De här kvinnorna är mer känslomässigt stressade, har mer ångest och en mer negativ inställning jämfört med gravida kvinnor utan diabetes. Vardagen fylls av diabetessjukdomen och den strikta livsstil som behövs för att nå normala blodsockervärden. Ständig oro, press och självförebråelse dominerar känslolivet, säger universitetslektor Marie Berg vid Sahlgrenska akademins institution för omvårdnad.

I en ny studie, som publicerats i den amerikanska tidskriften The Journal of Perinatal Education, har Marie Berg intresserat sig för hur kvinnor med diabetes typ 1 hanterar det tuffa livet under en graviditet. 18 kvinnor med diabetes typ 1 har intervjuats två till tre gånger under graviditeten.

Hon sammanfattar hanterandet av livsbetingelserna under graviditeten i en metafor som består av två motpoler, att bemästra eller vara slav. Dessa motpoler fanns närvarande hos samtliga kvinnor, men hos några dominerade bemästrandet och hos andra slavkänslan.

– När den gravida kvinnan bemästrade livssituationen infann sig ett välbefinnande. Situationen präglades av känslor av meningsfullhet, försoning och av delat ansvartagande, säger Marie Berg.

Meningsfullhet innebar att kvinnan accepterat graviditeten och att hon kunde glädjas och hoppas att barnet skulle må bra och födas friskt. Att vara försonad med livsbetingelserna innebar att ha accepterat diabetessjukdomen med de särskilda rutiner som den krävde under graviditeten. Delad kontroll handlade om att ta ansvar och få stöd av hälsovårdspersonalen liksom av anhöriga och arbetsgivare.

När slaveri dominerade livssituationen infann sig en känsla av dåligt psykiskt mående. Känslor av meningslöshet, av konflikt och av att vara ofrivilligt kontrollerad dominerade. De kvinnor som upplevde meningslöshet uttryckte en ambivalens gentemot graviditet och barn, känslor av hopplöshet och förstärkt sjukdomskänsla. Konfliktkänsla uttrycktes som en kamp mot sjukdomen, brist på självförståelse och tillbakahållen glädje.

– Kvinnorna kände sig ofrivilligt kontrollerade när hälsovårdspersonalen agerade som kontrollanter, när anhöriga överförde sin oro och när arbetsgivare ökade pressen, säger Marie Berg.

Målet med vården under graviditet och förlossning är att mor och barn ska vara välmående, men också att kvinnan ska ha en positiv upplevelse. Det har hon när hon bemästrar situationen.

– Faktorer som påverkar vilken känsla som dominerade, bemästrandet eller slaverikänsla, beror på kvinnans inställning samt på vilket stöd hon får från hälsovårdspersonal och andra nyckelpersoner, som den blivande barnafadern, föräldrar, nära vänner och arbetsgivare, säger Marie Berg.

Resultatet i studien utmanar hälsovårdspersonal som vårdar gravida diabetiker att reflektera över sitt förhållningssätt. Bidrar det till att kvinnan bemästrar situationen eller upplever sig som slav under den? Vårdpersonal har också ett ansvar att informera kvinnans nyckelpersoner om hennes sårbara och tuffa situation. Ibland kan också intyg behöva skrivas till arbetsgivare för att stödja kvinnan att förändra arbetssituationen så att normala blodsockernivåer kan uppnås.

För mer information kontakta:

universitetslektor Marie Berg, telefon: 0737-32 25 27, 031-773 60 84 e-post: marie.berg@fhs.gu.se

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för omvårdnad

Tidskrift: The Journal of Perinatal Education, Vol. 14, No. 3:23-32, 2005

Artikelns titel: Pregnancy and diabetes – how women handle life conditions

Författare: Marie Berg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera