Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 september 2005

Elbehandling ger nya hjärnceller

Elbehandling, det som förr kallades “elchocker”, är en metod som kan hjälpa mot djupa depressioner som inget annat biter på. Lundaforskaren Johan Hellsten har nu i djurförsök visat att elbehandling ger en nybildning av nervceller och blodkärl i just de delar av hjärnan som är påverkade hos patienter med depression. Detta kan vara förklaringen till att elbehandlingen får sjukdomen att gå tillbaka.

Man vet numera att en djup depression inte bara är mycket plågsam för patienten utan också leder till mätbara förändringar i hjärnan. Det har bl a visat sig att hippokampus, ett område som förknippas både med minnesfunktion och känslor, har mindre volym hos deprimerade patienter. Ju längre depressionen pågått, desto mindre är hippokampus.
Johan Hellsten har under handledning av psykiatern Anders Tingström vid universitetets Wallenberg Neurocentrum i flera år studerat elbehandling i försök med råttor. Han har kunnat visa dels att råttor som utsätts för stresshormon får minskad nybildning av nervceller, dels att elbehandling kan motverka stresshormonets negativa effekter och få igång nervcellsnybildningen igen. Elbehandling ökar också både bildningen av blodkärlsceller (endotelceller) och mängden blodkärl i de berörda delarna av hjärnan.

– Dessa studier är först i världen med att visa en ökad blodkärlsbildning i samband med antidepressiv behandling, säger Johan Hellsten.

Bättre blodtillförsel till de delar av hjärnan som drabbas värst vid en depression bör vara gynnsamt för patienterna, menar lundaforskaren. Den förkrympning som depressionen orsakar skulle då kunna motverkas. De blodkärlsbildande endotelcellerna har också andra funktioner som kan vara till nytta; de utsöndrar t ex tillväxtfaktorer som gynnar nervcellernas tillväxt.

Den största invändningen mot elbehandling inom psykiatriska kretsar har varit att behandlingen kan påverka minnet. Det gör å andra sidan också både höga doser av lugnande medel och själva depressionen i sig. I elbehandlingens fall verkar det dessutom mest handla om övergående störningar av de mest närliggande minnena.

– Ny kunskap om elbehandlingens positiva effekter kan leda till att metoden används mer. Men den skulle också kunna bidra till utvecklingen av nya mer effektiva antidepressiva läkemedel, framhåller Johan Hellsten.

Avhandlingen heter “Neurogenic and angiogenic actions of electroconvulsive seizures in adult rat brain” och läggs fram den 29.9. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad, skriv Hellsten i sökrutan. Johan Hellsten träffas på tel 046-2220611, e-post johan.hellsten@mpu.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera