Kvinnliga forskare missgynnas vid vetenskapliga publiceringar
Kvinnliga författare och forskare citeras inte lika ofta som manliga i vetenskapliga tidskrifter. Det gör även skillnad om den som citerar är man eller kvinna. Manliga skribenter i vetenskapliga tidskrifter anger i mycket högre grad än de kvinnliga kollegorna manliga källor i sina texter. Det konstaterar HTU-bibliotekarien Malin Håkanson i det senaste numret av amerikanska forskningstidskriften College & Research Libraries.
Artikeln i julinumret av College & Research Libraries är en bearbetning av en del av den egna magisteruppsatsen från Malin Håkansons bibliotekarieutbildning, om betydelsen av genus i vetenskaplig publicering i kärntidskrifter. Tidskriften ges ut av ACRL, det amerikanska förbundet för forskningsbibliotek.
Malin Håkanson konstaterar att andelen kvinnliga författare i de biblioteks- och informationsvetenskapliga tidskrifterna har ökat under de senaste 20 åren. Vid mitten av 90-talet nådde kvinnorna upp till samma publiceringsnivå som männen i en bransch som är starkt kvinnodominerad.
– Historiskt är det vanligt att män kommer igång snabbare med sin forskarkarriär, vilket innebär att de hinner publicera mer. Väl inne på forskarbanan är publicering i vetenskapliga tidskrifter ett sätt att visa upp och markera äganderätt till egna resultat och idéer. Det är också ett sätt att få en bekräftelse på sin forsknings vetenskapliga kvalitet, säger Malin Håkanson.
Publicering i kärntidskrifter är i det här sammanhanget värt mer än publicering i tidskrifter som rankas lägre, exempelvis enligt ISI/Web of Knowledge’s Journal Citations Reports.
Det är dessutom betydelsefullt att bli citerad av andra forskare. Höga citeringsnivåer är ett erkännande av en forskares vetenskapliga betydelse.
Malin Håkanson har granskat artiklar i tre vetenskapliga tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap. Förutom den redan nämnda tidskriften även Journal of Academic Librarianship och Library Quarterly. Det handlar om att hon har könsbestämt referenserna i 1.739 vetenskapliga artiklar, skrivna mellan åren 1980 och 2000.
Resultaten visar att andelen kvinnliga författare överskrider andelen manliga i slutet av perioden även om andelen män totalt är högre. Både kvinnor och män är mest benägna att citera män, men kvinnor har en väsentligt högre andel kvinnor i sina referenslistor.
Enligt Malin Håkanson visar tidigare studier att det mönstret gäller även andra vetenskapliga discipliner, som psykologi, sociologi, ekonomi och matematik.
– En modell att tolka resultaten, baserad på Robert K. Mertons vetenskapssociologiska forskning, är att en vetenskaplig artikel får högre status om författaren hänvisar till forskare med hög status. Det skulle innebära att manliga forskare har högre status än kvinnliga i de tre tidskrifter jag undersökt, säger Malin Håkanson.
– Men jag anser inte att det handlar om att kvinnliga forskare medvetet sållas bort eller diskrimineras. Jag tror det handlar om sociala strukturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Malin Håkanson
Högskolan Trollhättan/Uddevalla
Biblioteket i Vänersborg
Box 1236
462 28 Vänersborg
malin.hakanson@htu.se
0733-97 51 72
