Säkerheten sitter inte bara i tekniken

Trots att riskhantering och säkerhetsarbete har utvecklats förblir talen för olyckor på arbetsplatser höga. Livsmedelsindustrin är ett exempel på en olycksdrabbad bransch.

Petra Willquist har skrivit en doktorsavhandling om säkerhetsarbete i livsmedelsbranschen med syftet att identifiera varför det inte fungerar tillfredsställande. I fyra år har hon arbetat med tre olika företag i livsmedelsbranschen. I fallstudier kartlade hon först vad företagen gör, vilka risker som finns och hur de åtgärdas.

– Jag kunde konstatera att företagen ofta är mycket handlingsinriktade när det gäller att åtgärda tekniken, till exempel fysiska skydd. Däremot är de sämre på att arbeta med olyckor som inte direkt kan kopplas till tekniska orsaker, säger Petra Willquist.

Enligt henne finns en tendens att inte räkna vissa olyckor som “riktiga”. Ofta gäller det olyckor som har mer att göra med attityder och beteende, som kunnat undvikas med metoder som utvecklar operatörernas kunskap och möjligheter för säkert agerande. Exempel kan vara när någon gjort fel trots tillsägelse.

I den andra delen av arbetet gjordes kvalitativa intervjuer med ledning, operatörer, skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Petra Willquist konstaterar att det fanns konflikter mellan säkerhetsmål och andra mål, till exempel produktivitet och kvalitet, då det ibland blev nödvändigt att sätta säkerheten ur spel. Det uppstod även problem när mål skulle konkretiseras eftersom aktörer hade olika mentala modeller av begreppen säkerhet och olycka.

Detta är viktigt inte minst idag, när industrin ställs inför stora utmaningar för att behålla sin konkurrenskraft. Kraven ökar på effektivitet och flexibilitet, samtidigt som olyckstalen är höga. Vanligt i livsmedelsbranschen är halkolyckor, eftersom golven måste vara lätta att rengöra.

– Om företag effektiviserar och minskar personal, kan exempelvis halkolyckor ske på grund av att man springer till en station längre fram på banan för att rätta till ett stopp. För att hålla igång produktionen reagerar personalen så, vilket ledningen inte alltid inser.

Sammanfattningsvis visar materialet att normativa angreppssätt dominerade, det vill säga det ansågs att säkerhet uppnåddes så länge operatörer följde instruktioner. Detta ledde inte till hållbara lösningar eftersom systemen ständigt var föremål för förändring.

Baserat på de brister som identifierats är avhandlingens slutsatser att existerande mentala modeller och mål som krockar bör synliggöras. Man bör också sträva efter att åstadkomma en balans mellan olika angreppssätt, till exempel mellan tekniska jämfört med organisatoriska lösningar, normativa lösningar och lösningar som istället bygger på lärande och reflektion. Detta är nödvändigt för att kunna skapa produktionssystem som både är robusta och säkra på lång sikt. Även om olyckor och risker skiljer sig åt i olika branscher, kan avhandlingens resultat vad gäller hur risker utvecklas användas generellt för produktionsindustrier.

Avhandlingen har utförts delvis i samarbete med projektet “Handolycksfall vid livsmedelsarbete . Analys av förlopp, avvikelser och ledningsstrategier” vid Arbetslivsinstitutet Väst.

Avhandlingen “Industrial Safety: Principles for Safety Management Based on Empirical Studies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 20 maj 2005.

Kontaktinformation
Mer information:
Petra Willquist, Avdelningen för produktionssystem, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling
Tel: 031-772 38 86
E-post: wipe@chalmers.se