Meningslöst sex? Fejkade parningar minskar hönors promiskuitet
Det evolutionära målet för en individ är att fortplanta sig. Trots detta är det känt i djurvärlden – från insekter till däggdjur – att hanar ibland parar sig med en hona utan att inseminera någon sperma och har tillsynes meningslöst sex.
En forskargrupp från Sverige och England har studerat denna tillsynes meningslösa aktivitet hos de sexuellt promiskuösa hönsen (Gallus gallus), där fullt könsmogna, erfarna tuppar med fulla spermieresurser har observerats para sig med hönor utan att inseminera sperma.
På Tovetorps zoologiska forskningsstation (tillhörande Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet) utsattes hönor antingen för parningar där tuppar inseminerade sperma, eller parningar där ett litet “rumpskydd” placerades över hönans rumpa så att inseminering förhindrades men parningar annars kunde ske på naturligt sätt, detta för att imitera “fejkade” parningar. Forskarna studerade därefter hönorna för att fastslå hur dessa parningar med och utan inseminering av sperma påverkade deras framtida promiskuitet.
Vad studien visar är att hönor som utsattes för fejkade parningar var lika ointresserade av att para sig med nya tuppar som de hönor som också mottog sperma i parningarna, båda i motsats till de hönor som inte utsattes för endera av parningarna. Minskning i honors promiskuitet efter parning har hittats hos andra arter, men effekten har då berott på att hanarna har inseminerat stora mängder sperma, inseminerat sofistikerade produkter i sädesvätskan, uppvisat särskilda beteenden eller på annat sätt investerat mycket i att minska honans promiskuitet.
Det unika med denna studie är att den visar att tuppar på ett mycket enklare sätt kan minska hönors promiskuitet genom att utnyttja hönors oförmåga att urskilja huruvida de mottog sperma eller inte under en parning. Genom att fejka parningar efter att redan ha inseminerat sperma till en höna kan tuppar försvara sitt faderskap, samtidigt som de sparar sperma till andra hönor, och det tillsynes meningslösa sexet får en mening.
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, University of Sheffield och University of Oxford, Storbritannien. Den publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology den 12 juli.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna doktorand Hanne Løvlie, Stockholms universitet, tfn 08-16 48 96, 073-639 44 97 eller e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se
