Artikel från IFAU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 juli 2005

Friårets arbetsmarknadseffekter utvärderade

Anställda som varit friårslediga får lägre lön när de återgår till arbetet än de skulle ha haft om de inte varit friårslediga. Ledigheterna påverkar inte sjukfrånvaron, men kan leda till pensionering vid lägre ålder. Friårs-vikarierna stärker sin ställning på arbetsmarknaden genom vikariaten. Det visar IFAU:s utvärdering av friåret.

Friårsledighet ger lägre lön – arbetstiden påverkas inte
Att vara friårsledig innebär en lägre framtida lön. Ett år efter ledigheten tjänar de som varit lediga i genomsnitt 3 % eller 600 kr mindre per månad än de an-nars skulle ha gjort. De friårslediga arbetar i samma omfattning efter friåret som de skulle ha gjort om de inte hade varit lediga. Sjukfrånvaron påverkas inte heller av friårsledigheten. Resultaten antyder dock att anställda som är äldre än 60 år går i pension tidigare om de har varit friårslediga.

Friårsvikarierna stärker sin ställning på arbetsmarknaden
Jämfört med arbetslösa som inte varit friårsvikarier minskar friårsvikarierna sin tid i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program med 23 dagar under året som följer efter vikariatet. Effekten är något större för dem som inte tidigare arbetat vid den arbetsplats där de varit friårsvikarier. Om vikariatet är långt ökar sannolik-heten att få en fast anställning hos samma arbetsgivare, men det minskar inte risken att vara arbetslös och påverkar inte lönen i jämförelse med ett kortare vikariat. Ett längre vikariat stärker därmed vikariens ställning på arbetsplatsen i högre grad än ett kortare vikariat, men ger inte vikarien en starkare ställning på arbetsmarknaden i stort.

Bakgrund och metod
I rapporten utvärderas det försök med friår som bedrevs i tolv kommuner under februari 2002-december 2004. Friåret infördes i hela landet i januari 2005. Analysen är baserad på data från Ams samt på två omfattande enkätundersök-ningar, den senaste enkätundersökningen genomfördes i februari 2005. Effek-terna av friårsledighet utvärderas med hjälp av en jämförelsegrupp av personer som sökte friår, men som inte fick delta i programmet.

Författare
IFAU-rapport 2005:10 ”Friårets arbetsmarknadseffekter” är skriven av Laura Larsson, Linus Lindqvist och Oskar Nordström Skans. Den svenska rapporten är en sammanfattning av Working paper 2005:17 och Working paper 2005:18.

Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Linus Lindqvist, tfn: 018-471 70 97, e-post: linus.lindqvist@ifau.uu.se eller Oskar Nordström Skans, tfn: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera