Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 juni 2005

Genetisk instabilitet ger för tidigt åldrande

Forskning från Karolinska Institutet och i Hongkong ger förklaringar på DNA-nivå till uppkomsten av svåra tillstånd av för tidigt åldrande. Resultaten publiceras Online av Nature Medicine 26 juni 2005.

Sjukdomar som ger för tidigt åldrande beror ofta på att proteiner i cellens kärna är förändrade. Exempelvis Hutchinson-Gilford progerial syndrom (HGPS), som är en allvarlig form av för tidigt åldrande, beror på mutationer i proteinet lamin A. Lamin A är viktigt för att celldelning och DNA-replikation ska ske korrekt. Förändringar i ett enzym som medverkar i modifieringen av prelamin A, från vilket lamin A bildas, har också visat sig ge för tidigt åldrande i både möss och människa.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och universitetet i Hongkong beskriver nu detta enzyms betydelse för stabiliteten i DNA. Forskarna har tidigare producerat möss som saknar enzymet och dessa möss utvecklade förändringar liknande sådana vid för tidigt åldrande. Nu har man visat att detta beror på flera skador på DNA och förändringar i kromosomerna. Benmärgsceller från mössen har fler kromosomala skador och är mer känsliga för ämnen som kan skada DNA. Funktionen av det normalt DNA-stabiliserande proteinet p53 blir också stört.

Resultaten tyder på att förändringar i prelamin A och lamin A ger störningar i cellens normala förmåga att hantera och reparera skador på DNA. Detta resulterar i genetisk instabilitet som kan vara en bakomliggande orsak till vissa typer av för tidigt åldrande.

Forskare Zhongjun Zhou inledde detta forskningsarbete vid Karolinska Institutet där han disputerade förra året. Han forskar nu vid universitetet i Hongkong. Förutom Zhous tidigare handledare Karl Tryggvason har från Karolinska Institutet också professor Yihai Cao deltagit i arbetet.

Publikation:
Genomic instability in laminopathy-based premature aging
Liu B, Wang J, Chan KM, Tjia WM, Deng W, Guan X, Huang J, Li KM, Chau PY, Chen DJ, Pei D, Pendas AM, Cadinanos J, Lopez-Otin C, Tse HF, Hutchinson C, Chen J, Cao Y, Cheah KSE, Tryggvason K, Zhou Z.
Nature Medicine Online 26 juni 2005.

Kontaktinformation
För mer information:
Professor Karl Tryggvason, institutionen för biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, tel 070 329 7720, sekr 08-524 877 55 eller mail: karl.tryggvason@mbb.ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera