Ekonomisk tillväxt en sen företeelse – Ny forskning om Sveriges bruttonationalprodukt på 1700-talet
Ekonomisk tillväxt i bemärkelse av en påtaglig och varaktig årlig ökning av de varor och tjänster som produceras per invånare är en ganska sen företeelse. I Sverige ser vi det först från och med mitten av 1800-talet.
Det menar ekonomhistorikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. Han har nyligen tagit fram årliga serier över bruttonationalprodukten (BNP) för hela perioden 1720 – 2000. Detta är första gången data över svensk BNP presenterats för 1700-talet. Data över BNP så pass långt tillbaka i tiden är också unikt i internationell forskning. För de allra flesta länder saknas årliga BNP-siffror före 1800.
Mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820 steg svensk BNP per capita med endast en halv promille per år i genomsnitt. Livsmedelskonsumtionen per invånare var antagligen på en lägre nivå under 1700-talet än under 1500-talet. Denna stagnation gällde dock bara produktionen per invånare, inte den totala produktionen. BNP steg faktiskt med mer än en halv procent per år mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820. Denna tillväxt i BNP “åts” helt enkelt upp av en påtaglig befolkningsökning. En stagnerande BNP per capita innebär inte nödvändigtvis stagnerande teknologisk utveckling. Under andra halvan av 1700-talet skedde viktig teknologisk utveckling inte minst inom jordbruket. Utan denna teknologiska utveckling hade en stigande befolkning antagligen lett till ett kraftigt fall i BNP per capita.
Under första halvan av 1800-talet steg tillväxten i BNP per capita något till ungefär en halv procent per år i genomsnitt. Men det är först efter mitten av 1800-talet som den genomsnittliga tillväxten i BNP per capita accelererade till en modern nivå på runt två procent per år. Detta inträffade samtidigt med grundläggande institutionella förändringar under perioden 1840 – 1870, såsom näringsfrihetens införande.
Edvinssons siffror ger också möjlighet att kartlägga ekonomiska kriser under 1700-talet. Innan industrisamhället hängde ekonomiska kriser samman med missväxt. Under andra halvan av 1700-talet var BNP per capita som lägst i början av 1770-talet, vilket också ledde till en kraftig ökning av dödstalen och befolkningsminskning ett antal år i följd. Under perioden 1720 – 1810 sjönk BNP tre eller fler år i följd vid fem tillfällen. Efter 1810 inträffade detta endast en gång, nämligen i början av 1990-talet.
Edvinssons nya serier över BNP för 1700-talet är en del i att ta fram och publicera historisk statistik inom ramen för portalen www.historia.se, som finansieras av Stockholms universitet med projektmedel för samverkan med det omgivande samhället.
Rodney Edvinssons forskning om BNP på 1700-talet publiceras som ett papper i Ratios working paper-serie på S-WoPEc, och finns att ladda ned på följande länk: http://swopec.hhs.se/ratioi/abs/ratioi0070.htm.
Kontaktinformation
Rodney Edvinsson kan nås på tfn 08-16 28 44 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se
