Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 maj 2005

Landskapet hjälpte estländare att minnas konfiskerade ägor

Efter Estlands frigörelse 1991 kunde privatpersoner som fått sin mark konfiskerad av sovjetregimen begära den återlämnad. Trots omfattande jordreformer visar Peeter Maandi i sin avhandling att landskapet har påverkats i begränsad utsträckning. Det varaktiga i landskapet, till exempel gränsstenar och stenmurar, hjälpte estländarna att minnas konfiskerade fastigheters form och läge. Disputationen sker vid Uppsala universitet den 3 juni.

I samband med Estlands frigörelse från Sovjetunionen 1991 inleddes en omfattande markprivatisering. Personer som fick sin egendom förstatligad av sovjetregimen 1940 kunde därigenom begära sin mark återlämnad.
I Peeter Maandis avhandling kartläggs förändringar i markanvändning, fastighetsstruktur och bebyggelse i två estniska landsbygdskommuner. Undersökningen bygger på kartor, intervjuer och fältobservationer och tar sin början i 1800-talets mitt.
– Det långa tidsperspektivet är viktigt för att bedöma de sovjetiska reformernas påverkan. Landsbygden hade redan tidigare genomgått flera reformer, berättar Peeter Maandi.
Avhandlingen visar att landskapet aldrig har påverkats i sin helhet av de återkommande jordreformerna. Många äldre landskapselement finns kvar än i dag. På landsbygden kan man fortfarande hitta gårdar som har bebotts av en och samma person sedan 1900-talets början. Dessa personer kan alltså flera gånger ha fråntagits och återlämnats rätten till sin mark. Kartanalysen visar att omkring 70 procent av förkrigstidens gårdar fanns kvar i de två fallstudieområdena vid sovjettidens slut, även om många gårdsbyggnader då var tomma eller förfallna. I vissa byar fanns nästan varje gränssten från mellankrigstiden kvar.
För enskilda personer kan de små inslagen av kontinuitet i ett omvandlat landskap vara av stor betydelse. Intervjuer med ortsbor avslöjade att man i vissa byar, under sovjettiden, tog hjälp av det varaktiga i landskapet, till exempel förlegade gränsstenar och stenmurar, för att bevara minnet av den konfiskerade fastighetens form och läge. Minnena i landskapet kom att ersätta informationen i förkrigstidens kartor, som i allmänhet var hemligstämplade. Känslan av kontinuitet i ägandet var i vissa fall mycket stark. Trots att den återlämning av mark som påbörjades 1991 orsakade många praktiska problem, kom den i mångas ögon att bekräfta och rättfärdiga de minnen som man hade förankrat i landskapet.

Bild på gränssten kan hämtas via http://info.uu.se/press.nsf/pm/landskapet.hjalpte.id3A5.html

Kontaktinformation
Peeter Maandi, tel: 018-471 63 57, mobil: 076-897 32 48, e-post: peeter.maandi@kultgeog.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera