Barn som arbetar kräver respekt och rättigheter

I dagens moderna samhälle förväntas barn gå i skolan och lära för framtiden, men inte att arbeta för sitt uppehälle. Verkligheten för miljoner barn runt om i världen är dock att de inte har tillgång till skola, framförallt inte efter de första 5 – 6 årens grundskola. Och arbetslagstiftningen förbjuder barn att arbete före 15-årsålder. För många barn betyder detta att de hamnar i ett vakuum mellan skola och arbete, barndom och vuxenhet.

Birgitta Rubenson presenterar i sin avhandling från Karolinska Institutet studier av ungdomar i Vietnam som arbetar i den informella sektorn. De är i åldern 11 till 16 år och arbetar som skoputsare, hembiträden eller sexarbetare i Hanoi eller Ho Chi Minh City. Studierna visar att de allra flesta ungdomarna i Hanoi bor hos sina föräldrar och går i skolan. Sex procent av barnen arbetade och de allra flesta av dessa hade sina föräldrar på landsbygden utanför staden.

Ungdomarna som arbetade hade lämnat skolan efter grundskolans 5 år eller något år senare, huvudsakligen av ekonomiska skäl. Istället arbetade de för att bidra till familjens försörjning. För dem var det helt naturligt och självklart att delta i familjens försörjning utifrån den rådande synen på relationen mellan barn och vuxna i Vietnam och det faktum att familjens överlevnad var beroende av varje inkomst. I många fall betalde ungdomarna sjukvård för föräldrar, skola åt yngre syskon eller lån för familjens hus. Alternativet till att arbeta i staden var att delta i jordbruket hemma, vilket var tyngre och gav sämre inkomst.

Ungdomarna var friska så när som på förkylningar eller enklare bränn- eller skärskador från köksarbetet, förutom sexarbetarna som berättade om infektioner eller skador till följd av våld. Alla ungdomarna var väl medvetna om de risker som arbetet innebar och utvecklade olika strategier för att skydda sig.

– Studierna visar på behovet av att flytta fokus från att förbjuda barn att arbeta för att de skall gå i skolan, till att respektera deras behov av och val att arbeta, anser Birgitta Rubenson.

Som sociala aktörer begärde ungdomarna respekt för sin ambition och förmåga att tjäna pengar och bidra till familjens försörjning.

– Men de behöver tillgång till boende, hälsovård och utbildning som tar hänsyn till deras situation och betalningsförmåga. Som sårbara ungdomar behöver de också registrering som identifierar dem som arbetare och arbetsrättslagstiftning som ger drägliga arbetsvillkor och skydd av polis och allmänhet mot våld och övergrepp.

Avhandling:
Working children’s experiences and their right to health and well-being

Författare:
Birgitta Rubenson, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Telefon: 08-517 764 94, 0152-154 42. E-post: birgitta.rubenson@phs.ki.se

Disputation:
Onsdag 4 maj 2005, kl. 9, Aulan, plan 2, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-314-9

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se