Fyra forskare delar på sex miljoner kronor för rennäringsforskning
Hur påverkar klimatförändringar och skogsbruk rennäringen? Vad betyder järv och lo? Hur påverkas renköttets kvalitet av stödutfodring? Det är frågor som forskarna ska undersöka. Forskningsrådet Formas och Samefonden satsar vardera en miljon kronor per år under perioden 2005 till 2007, det vill säga totalt 6 miljoner kronor för tillämpad rennäringsforskning. I dag beslutade Formas styrelse vilka forskare som beviljats bidrag.
– Vi behöver mer kunskap för framtidens rennäring. Ett ökat skogsbruk och globala klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar betesförhållanden för renen. Med den här gemensamma satsningen hoppas vi kunna bidra till praktiska lösningar på några av de hållbarhetsproblem som rennäringen står inför, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Utlysningen har skett i samverkan med Svenska Samernas Riksförbund. 14 ansökningar kom in varav fyra har beviljats medel. Beredningsgruppen har varit sammansatt av oberoende forskare och representanter för rennäringen. Gruppen beaktade såväl projektförslagens vetenskapliga kvalitet som deras relevans för rennäringen.
De projekt som beviljats medel är:
Hur påverkar skogsbruket ett hållbart nyttjande av renars vinterbete?
Skogsbruket har påverkat möjligheten att utnyttja markerna för vinterbete. Arealen av vinterbete har med all sannolikhet minskat sedan 1950-talet på grund av kalhyggesbruket. Det finns dock inga kvantitativa studier som visar hur förändringen ser ut. Detta projekt syftar till att beskriva hur den långsiktiga förändringen av vinterbeteslandskapet varit under 1900-talet och vilka effekter det fått på rennäringens hållbarhet. Kunskapen efterfrågas av såväl skogs- som rennäringen som underlagsmaterial för samråd för markanvändningen. Kunskaperna kan även användas av samebyarna själva vid planering av utnyttjande av vinterbetesmarkerna.
Docent Jon Moen, Institutionen för Ekologi och geovetenskaper, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, jon.moen@emg.umu.se, Umeå universitet, 090-786 96 47
Renköttets kvalitet med avseende på fett och antioxidanter och smak efter utfodring med evolutionärt anpassat foder.
Renens naturliga beten varierar märkbart under året. I vissa områden utfodras slaktrenar under vintern bland annat för att innehållet av radioaktivt cesium i köttet ska sänkas. Tester visar att utfodringen påverkar renköttets smak och fettsyresammansättning. I det här projektet görs en jämförelse mellan djur som utfodrats med pellets med tillsatser av olika fetter och djur som kommer direkt från naturbete. Jämförelsen avser halten av E-vitamin och A-vitamin samt innehåll av antioxidationsprodukter i köttet. En smakpanel ska också försöka utvärdera om naturbetessmak kan efterliknas. Undersökningen bidrar till ökad kunskap om olika faktorer som påverkar renköttets kvalitet från jord till bord.
Docent Jana Pickova, Institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU, jana.pickova@lmv.slu.se 018-67 20 11
Effekter av lodjur och järv för rennäringen.
I dag får rennäringen ersättning av staten för de skador som rovdjuren orsakar. Men är detta ersättningssystem rättvist i förhållande till de kostnader som rovdjuren orsakar? I detta projekt ska några frågor utredas; Påverkas antalet renar som slaktas i en by av antalet rovdjur, framförallt lodjur och järv, som finns i byn? Påverkas antalet rovdjur av renskötarnas attityd till ersättningssystemet? Kan man hjälpa en specifik art att överleva genom att öka ersättningen för denna art tills det nationella målet för arten är uppnått?
Professor Henrik Andrén, Institutionen för Naturvårdsbiologi, henrik.andren@nvb.slu.se, 0581-697302
Projektioner av den globala klimatförändringens konsekvenser för den svenska renskötseln.
Rennäringen är hårt trängd av olika ingrepp och andra markanvändares verksamheter i renbetesmarkerna. Pågående klimatförändringar riskerar att drastiskt förändra renskötselns förutsättningar att använda markerna. Detta kan leda till att rättigheterna att nyttja marken till rennäring ifrågasätts eftersom markanvändningen inte kan utnyttjas på samma sätt som tidigare. Detta i kombination med klimatförändringarnas påverkan på marken ökar renskötselns sårbarhet. I detta projekt ska en övergripande analys göras av vilka konsekvenser den globala klimatförändringen har för framtida renskötsel. Vilka konsekvenser har förändringarna på vegetationen, på skötselmetoder, på produktiviteten och på intäkterna? Skattningar kommer att göras med hjälp av datorsimuleringar.
Professor Öje Danell, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU, oje.danell@hgen.slu.se 018-67 19 99
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten, 08-775 40 16, 070-397 58 62, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Emilie von Essen, Presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
