Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 april 2005

Mammans nedbrytning av fett påverkar fostrets tillväxt

I vissa fall är ett fosters tillväxt nedsatt utan att någon tydlig förklaring finns hos mamman, fostret eller moderkakan. Barbro Diderholms forskning visar att en nedsatt fettomsättning hos mamman kan vara en delförklaring till tillväxthämning hos fostret. Barbro Diderholm lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 april.

Glukos (enkelt socker) är det viktigaste näringsämnet för fostret, som ökar snabbt i vikt under den sista tredjedelen av graviditeten. Den gravida kvinnan anpassar sin ämnesomsättning med en ökad produktion av glukos och en minskad insulinkänslighet. Detta gör att glukos styrs över till fostret.

Efter födseln aktiveras barnets egna energireserver. Glukos fortsätter att vara en viktig energikälla, men barnet får nu också energi från sin egen fettförbränning. Barn som är födda för tidigt eller har en låg födelsevikt har små energidepåer och riskerar att få låga blodsockernivåer.

Barbro Diderholm har undersökt produktion av glukos och nedbrytning av fett hos friska gravida kvinnor med normalstora eller tillväxthämmade foster samt hos nyfödda barn som har fötts för tidigt eller haft en låg födelsevikt.
Resultaten visar att kvinnan kan öka sin glukosbildning och nästan fördubbla sin fettnedbrytning i det senare skedet av graviditeten. Den ökade fettnedbrytningen ger energi till modern och sparar glukos åt fostret. Kvinnor med normalstora foster och kvinnor med barn med låg födelsevikt bildade socker i samma omfattning. Fettnedbrytningen var dock minskad hos kvinnor med tillväxthämmade foster. Det visar att nedsatt fettomsättning kan vara en av flera orsaker till begränsad tillväxt hos foster.

Trots att för tidigt födda barn och barn med låg födelsevikt har små energidepåer visar Barbro Diderholms resultat att de under kortare perioder kan mobilisera glukos och fett i samma storleksordning som fullgångna normalstora barn.

– Men med tanke på deras små energidepåer är det viktigt att de får näringstillförsel tidigt och kontrolleras noga, säger Barbro Diderholm.

Barbro Diderholm arbetar som läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon är specialiserad på pediatrik och neonatalvård.

Kontaktinformation
Barbro Diderholm, tel: 018-611 59 30, mobil: 0706-25 09 31, via Akademiska sjukhusets växel (018-611 00 00) kan hon sökas på personsökare 96757,
e-post: barbro.diderholm@kbh.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera