Tema

Kalhygget inte längre så kalt- hygget i fokus vid Naturvård 2005

Under de senaste femton åren har skogsbrukets kalhygge utvecklats från en artfattig, enahanda yta till en plats där många arter kan leva – med lite hjälp. Nya åtgärder som kantzoner, hänsynsytor, högstubbar och evighetsträd skapar förutsättningar för arter som tidigare drabbades hårt av kalavverkningarna. Vid Skogforsks och SLU:s konferens Naturvård 2005 redovisas senaste nytt från forskningen kombinerat med praktiska råd om hur man skyddar arterna i skogen.

– Vid avverkning har man möjlighet att skapa död ved som är en bristvara i de svenska skogarna. Avverkningen förändrar ju också livsbetingelserna dramatiskt för många arter. Därför har hygget hamnat i blickfånget för många av dagens naturvårdsåtgärder, säger Jan Weslien, forskare vid Skogforsk och en av samordnarna av Naturvård 2005.

Förutom naturvård på hyggen kommer konferensen att ta upp betydelsen av nyckelbiotoper, förekomst av rödlistade arter, kostnadseffektiv naturvård och stormens konsekvenser för naturvården.

Programmet tycks vara väl valt, eftersom tillströmningen har överträffat arrangörernas förväntningarna. Med över 130 deltagare från skogsbruk, kommuner, länsstyrelser och naturvårdsorganisationer blir lokalen fylld till sista plats och diskussionerna kommer säkert att gå heta. Jan Weslien tror att det stora intresset delvis hänger ihop med att det är skördetid för forskning om naturvård:

– Det är tidskrävande att utvärdera den biologiska nyttan av naturvårdsåtgärder och nu kommer resultaten från flera intressanta forskningsprojekt ungefär samtidigt. Vi ser fram mot en givande dag med många intressanta frågor och svar.

Naturvård 2005 äger rum onsdagen 19 april i Rudbecklaboratoriet,
Dag Hammarskölds väg 20, Uppsala.


Program
Högstubbar på hyggen bra för mångfalden
Anders Lindhe, SLU

Mångfald gynnar mångfald: Betydelsen av substratkvalitet för samhällsstruktur hos vedlevande skalbaggar
Joachim Hjältén, SLU

Trivs fåglar på hyggen?
Bo Söderström, SLU

Nyckelbiotoper, signalarter och rödlistade arter:
påverkan från omgivande landskap
Frank Götmark, Göteborgs universitet

Kostnadseffektivitet i skogsbruket
– jämförelse av olika åtgärder som ökar mängden död ved
Mattias Jonsson, SLU

Död ved på hyggen – betydelse för diversiteten på landskapsnivå
Martin Schroeder, SLU

Stormen i södra Sverige – hur påverkas naturvården?
Erik Sollander, Skogsstyrelsen

Hur effektiva är kantzoner utmed bäckar för att skydda mossor och landsnäckor?
Kristoffer Hylander, Umeå universitet

Små nyckelbiotoper kan vara lika bra som stora reservat
Thomas Ranius, SLU

Rödlistade arter i produktionsskogen – hur vanliga är de egentligen?
Lena Gustafsson, SLU

Lövet i landskapet – historik och tillämpningar i dagens naturvårdsarbete
Erik Hellberg, SLU

Betydelsen av hyggesavfall för vedlevande arter
och effekter av grottuttag uttag på mångfalden
Anders Dahlberg, ArtDatabanken

Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Weslien. Tel: 018-18 85 05, 070-698 59 29.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.

Kalhygget inte längre så kalt- hygget i fokus vid Naturvård 2005

 lästid ~ 2 min