Enkla åtgärder gör bussresan säkrare

Kraftiga sidovindar vid halt väglag kan påverka vägegenskaperna på bussar. När en buss välter åt höger sida löper passagerarna som sitter på den sidan störst risk att skada sig. Den enklaste åtgärden av alla vore att alla busspassagerare använder säkerhetsbältet, och då helst ett trepunkts bälte under sin resa. I Pontus Albertssons avhandlingsarbete har tre busskrascher analyserats där bussen gått av vägen och vält åt höger sida. Vid den typen av krasch skulle ett trepunktsbälte kunna ge en skadereducering för cirka 80 % av de med moderata eller svårare skador.

Andra åtgärder kan vara att bussoperatörer och de som upphandlar busstrafik tar vind och väglag i beaktande när de planerar busstrafiken. Man får acceptera att bussar inte kan köra i alla väder och även anpassa hastigheten efter rådande omständigheter. Även placeringen av gods och passagerare i bussen är viktig då mycket last baktill i bussen kraftigt försämrar bussens vägegenskaper. Tio krascher har undersökts där vinden misstänkts ha bidragit till avkörningen. En beräkningsmodell som tidigare framtagits vid ett vindtunneltest användes och resultaten visar att vinden i samtliga fall med stor sannolikt var orsaken till avåkningen. Baserat på avhandlingsarbetet har ett försök med stöd för hastighetsanpassning i hård vind påbörjats på sträckan mellan Umeå och Haparanda.

Singelkrascher där bussar kör av vägen är ovanliga händelser men kan ha ett stort antal svårt skadade, och detta speciellt när bussen hamnar på sidan och sidorutorna gått sönder. Då är
risken stor att passagerar kläms under bussen. I dessa fall ger ett trepunkts säkerhetsbälte ett bra skydd men bör kombineras med ytterligare skydd mot att kastas ur bussen som till exempel okrossbara rutor eller en tvärgående list över rutorna.

Ett antal problemområden för ambulanssjukvårdens och räddningstjänstens omhändertagande efter en busskrasch har identifierats. Slutsatsen från detta arbete visar att effektivare hjälpmedel att lyfta bussar som vält på sidan samt hjälpmedel för att snabbare kunna evakuera skadade ur en kraschad buss behöver utvecklas. Ett sådant arbete har initierats i samarbete med Räddningsverket och Socialstyrelsen.

Skador uppkomna vid “icke-krascher”, exempelvis en skada som inträffar när resenären stiger av bussen, utgör en majoritet av alla skadehändelser. Bland de skadade är en stor andel äldre kvinnor och skadorna inträffar oftast vintertid. Åtgärder för att underlätta på- och avstigningen av bussar som exempelvis “låggolvsbussar” med uppvärmda insteg och anpassning av hållplatser behöver kanske ytterligare byggas ut eller förbättras för att förhindra dessa skador.

Baserat på resultaten och slutsatserna i denna avhandling föreslås i avhandlingen ett nytt “star rating”-program kallat Euro NBAP (New Bus Assessment Program) gällande för nya bussar liknande det som idag finns för personbilar (Euro NCAP). NBAP-programmet skulle kunna fungera som en katalysator för uppmuntrande av säkrare designlösningar vid utvecklandet av nya bussar. Det skulle även underlätta för resenärer och upphandlare av bussresor att ta ställning till vilka bussar de helst använder. Ett exempel på säkerhetslösning som kunde uppmuntras är om bussen är utrustad med trepunktsbälte på alla platser.

Fredagen den 22 april försvarar Pontus Albertsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Occupant casualties in bus and coach traffic – Injury and crash mechanisms”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Opponent: Prof. Claes Tingvall, Borlänge.

Kontaktinformation
Pontus Albertsson nås på telefon 090-785 89 70, mobiltelefon 070-589 06 46 eller e-post pontus.albertsson@surgery.umu.se.