Starkt allergiframkallande ämnen riskerar att bedömas som ofarliga kemikalier

Kontaktallergi och kontakteksem kan orsakas av kemikalier som kommer i nära kontakt med huden. Inom EU är 10-15 % av befolkningen allergisk mot ett eller flera kontaktallergener, det vill säga de ämnen som kan orsaka kontaktallergi. För att undvika att personer blir allergiska är det viktigt att identifiera allergenerna innan de kommer ut i produkter på marknaden. Anna-Malin Nilsson har i sin avhandling bland annat undersökt samband mellan kemisk struktur och allergen aktivitet.

Genom att utgå från det kända kontaktallergenet karvon som finns i bland annat tandkräm, har ett antal modellföreningar med en viss förväntad allergen aktivitet syntetiserats och sedan allergitestats. Den allergena aktivitet som man förväntade sig få vid analys av den kemiska strukturen visade sig inte alls stämma överens med verkligheten. Karvon förväntades vara det starkaste allergenet men var i själva verket det svagaste medan en dien (en förening med två dubbelbindningar) som inte skulle ge allergi alls, visade sig vara ett starkt kontakallergen som till och med kunde inducera allergi efter en enda hudkontakt.

Även en oxim visade sig vara starkt allergiframkallande trots att den inte förväntades ge allergi i samma utsträckning som karvon. Anna-Malin fann i sitt avhandlingsarbete att både dienen och oximen omvandlades i huden genom metabolism till föreningar som kan orsaka allergi. För dienen har hon kunnat identifiera de metaboliska produkter som är de verkliga allergenerna.

Dienen har även analyserats i en databas som har utvecklats som ett alternativ till djurförsök just för att bestämma den kontaktallergena effekten av nya kemikalier. Dienen passerade som en ofarlig kemikalie, vilket visar på vikten av att även inkludera möjlig metabolisk aktivering när nya metoder som baseras på struktur- aktivitetssamband utvecklas.

Anna-Malin Nilsson har också undersökt den allergena effekten av karvon i blandningar med andra kemikalier och funnit att karvons allergiframkallande effekt kan reduceras om den ges tillsammans med icke-allergiframkallande föreningar. Det här fenomenet har debatterats och undersökts sedan 1970-talet då en studie från parfymindustrin visade att den allergiframkallande effekten av vissa parfymallergener helt försvann om dessa blandades tillsammans med vissa andra kemikalier. De observationer som gjordes i den ursprungliga studien har inte tidigare kunnat påvisas av andra oberoende forskare. Det är för tidigt att förklara den observerade minskningen av karvons sensibiliserande effekt, men kan utesluta att det skulle beror på en spädningseffekt eller på en allmän nedreglering av immunförsvaret.

Pressmeddelandet finns även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/annamalin_nilsson.shtml

Anna-Malin Nilsson disputerade den 25 februari 2005 för filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: “Mechanistic studies on the contact allergenic effect of terpenoid derivatives. Structure activity relationships, synthesis and predictive testing”.

För mer information, kontakta:
Anna-Malin Nilsson
Institutionen för kemi
Göteborgs Universitet
Telefon: 031-772 3849
E-post: amnil@chem.gu.se

———————————————————————

Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39