Tema

Lokal gemenskap i en globaliserad värld

En stark förankring i bygden utesluter inte en öppenhet mot omvärlden. Och för att skapa en levande landsbygd behövs en känsla av bygdegemenskap och förhållanden som gör detta möjligt. Det är några av budskapen i en avhandling från SLU av Yvonne Gunnarsdotter. Hon har undersökt vad samhällsomvandlingen har inneburit för människorna i en småländsk bygd; deras förhållande till varandra och till platsen och dess historia.

Sedan slutet av 1950-talet har landsbygden utarmats när det gäller befolkning, lantbruk och andra lokala arbetsplatser, service, offentliga mötesplatser och lokalpolitiska arenor. Med exempel från Locknevi, en jord- och skogsbygd i nordöstra Småland, diskuterar Yvonne Gunnarsdotter effekterna av denna samhällsförändring. I centrum för diskussionen står fem ?institutioner? (skolan, kyrkan, älgjakten, lantbruket och föreningslivet) och hur dessa har påverkat relationerna mellan människor och deras relation till bygden och omvärlden.

Trots utarmningen av landsbygden strävar invånarna efter att upprätthålla bygden genom nya mötesplatser och umgängesformer, företrädesvis i föreningslivet. Föreningslivet var tidigare en viktig arena för moderniseringen av lantbruket och landsbygden. Dagens föreningsliv är mer tudelat med både lantbruksbaserade och bygdebaserade föreningar. De inflyttade invånarna saknar ofta anknytning till lantbruket och engagerar sig gärna i den senare sortens föreningar. Numera upprätthålls därför den tidsrumsliga gemenskapen på fritiden i föreningsliv och umgänge snarare än i den arbetsgemenskap som lantbruket erbjöd.

Tre exempel från Locknevi diskuterar effekten av samhällsförändringen de senaste decennierna. Skolan är en viktig institution och mötesplats. Kampen för att behålla den sista byskolan visar att när mötesplatserna försvinner tenderar invånarna att mobilisera mot utarmningen av livsvillkoren. Kyrkan är en viktig lokalpolitisk arena (såväl som en institution och en mötesplats). Konflikten kring kyrkans ledarskap visar att det finns olika uppfattningar om vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller vilken bygd de lever i: det gamla relativt självständiga eller det nya Locknevi inlemmat i en global värld. Älgjakten är en institution för att upprätthålla den tidsrumsliga gemenskapen. De lokala jaktlagens reaktion på jaktturismen visar att det ibland uppstår spänningar mellan kulturella/sociala och ekonomiska aspekter av bygden.

Fältundersökningarna i Locknevi visar att det inte finns någon motsättning mellan en stark förankring i bygden och en öppenhet mot omvärlden. Tvärtom kanske denna kombination utgör en viktig drivkraft i samhällsbyggandet. Det är dock svårt att skapa en levande landsbygd om det saknas lokal försörjning, mötesplatser, institutioner och ett konkret brukande av platsen.

Fil Mag Yvonne Gunnarsdotter, inst. för landskapsplanering, SLU, försvarar onsdagen den 23 mars kl. 13.00 sin doktorsavhandling Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap. Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är docent Ann-Kristin Ekman, Högskolan Dalarna.

Kontaktinformation
Mer information: Yvonne Gunnarsdotter, 018-67 17 57, 018-46 41 28
E-post: Yvonne.Gunnarsdotter@lpul.slu.se

Lokal gemenskap i en globaliserad värld

 lästid ~ 2 min