Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 februari 2005

Mot nya bilder av läsandet efter bokmomssänkningen

Sänkningen av bokmomsen har lett till ökad cirkulation av böcker mellan människor

Fredagen den 25 februari presenterade Bokpriskommissionen sin slutrapport för kulturministern och därefter för ett pressuppbåd på Rosenbad. Närvarande i församlingen fanns Pamela Schultz Nybacka, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen. Samma dag offentliggjorde hon en forskningsrapport kring läsandet efter bokmomssänkningen. Studien utgör frukten av ett forskningssamarbete mellan Bokpriskommissionen och Företagsekonomiska institutionen och ingår i forskningsprojektet Bookonomy, som handlar om böcker, bokbranschen, bokmarknaden och läsandet.

Momssänkningen har haft en betydande effekt på försäljningen av böcker. Det har varit mindre känt vilka människor som utökat sina bokinköp samt om den ökade försäljningen av böcker har haft någon inverkan på läsandet. Förra kulturminister Marita Ulvskog markerade tidigt att momssänkningen inte skulle ses som ett näringspolitiskt stöd till branschen. Målet är att läsandet skall öka i alla grupper, enligt Bokpriskommissionens direktiv. Det har funnits en kulturpolitisk oro att momssänkningen enbart skulle komma vana läsare till del. Dessa farhågor har nu visats vara obefogade.

Pamela Schultz Nybackas undersökning är utformad på så sätt att den kompletterar Bokpriskommissionens övriga underlag, som främst bygger på statistik. Schultz Nybacka har därför beaktat andra metoder och genomfört ett antal gruppvisa och individuella djupintervjuer samt använt sig av experimentella måleriövningar. Med dessa som utgångspunkt har hon kommit fram till resultat, som inte annars skulle ha kommit till Bokpriskommissionens kännedom.

– Min studie är ett viktigt komplement till annan forskning, eftersom den också väger in sociala aspekter av bokinköp och läsande. Tidigare har man framför allt utgått från enskilda individer eller från olika socio-ekonomiska grupper. Jag vill även försöka förstå hur människor hanterar böcker och läsande sinsemellan, speciellt mot bakgrunden av en reform som momssänkningen. Denna kunskap är viktig, inte minst för att vi i framtiden ska kunna vidareutveckla en konstruktiv kulturpolitik.


I studien visar Schultz Nybacka att:

– priset på en enskild titel spelar liten roll för människors köp av böcker, däremot har priset på böcker som varugrupp en stor betydelse i förhållande till andra varor.

– det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.

– de vana läsarna som köper fler böcker efter momssänkningen ger emellertid bort fler böcker i present än tidigare. En betydande del av gåvorna går till personer med mindre läsvana än de själva. Gåvoböckerna inhandlas framför allt i bokhandeln.

– samtliga intervjuade har en positiv attityd till momssänkningen, alltså även de personer som själva inte ändrat sina bokinköp och läsande.

Undersökningen väcker frågan om hur framtida kulturpolitiska satsningar på bokläsandet kan vidareutvecklas.

– Om den kulturpolitiska målsättningen är att öka och bredda läsandet av böcker i Sverige, så kan det finnas anledning att göra upp med gamla myter om den typiska läsaren, menar Pamela Schultz Nybacka. Böcker är inte bara en angelägenhet för välutbildade, medelålders kvinnor i storstäderna. Att läsa böcker är inte heller en helt och hållet ensam sysselsättning. Människor rekommenderar böcker till varandra, de lånar och ger bort böcker i present. Förekomsten av många läsecirklar vittnar om att det finns en stark social dimension kring läsandet. Och den glöms ofta bort!

– Det gäller för både kulturpolitiken och bokbranschen att lyfta fram den oerhörda mångfalden i de olika sätten att läsa böcker på. Varje bok tycks höra samman med en särskild lässituation. Om man vill skapa litterär bredd bland läsarna kanske man också bör uppmuntra bredd i själva lässituationerna, resonerar Pamela Schultz Nybacka.

– Vi måste göra plats för nya bilder av läsandet. Nya forskningsmetoder kan hjälpa oss att nå en både djupare och bredare förståelse av kulturvanorna.


För bilder och mer information, kontakta Pamela Schultz Nybacka på tfn 08-16 46 57, 0707-308 310 eller e-post: ps@fek.su.se

Rapporten återfinns i sin helhet på http://www.fek.su.se/current_research/bookonomy

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera