Artikel från Göteborgs universitet
11 februari 2005

Vikten av ett gemensamt språk i det tidiga samspelet

Den aktuella avhandlingen har följt två grupper av barn med annorlunda utveckling av språk och kommunikation och sett att de uppvisar tydlig försening av utvecklingen av social rolltagning. En möjlig förklaring skulle kunna vara bristen på ett gemensamt språk för barn och föräldrar i det tidiga samspelet.

Förmågan att förstå att alla människor har tankar och känslor som styr beteendet i olika situationer är av största vikt för att vi ska klara oss i en komplex social värld. Vi måste också förstå att andras tankar och känslor inte alltid stämmer överens med våra egna och att vi människor handlar utifrån vår egen uppfattning trots att den kanske inte alltid stämmer med verkligheten, dvs. vi måste ha förmågan till social rolltagning, att kunna se saker ur någon annans perspektiv.

De flesta forskare är idag överens om att väsentliga steg i denna utveckling tas omkring 4-års ålder. Det finns dock undantag. Tidigare forskning har visat att bl a barn med autism har stora problem på det här området. Andra grupper som har visat sig ha en annorlunda utveckling är döva barn som växer upp i en talande miljö och inte tidigt får tillgång till teckenspråk. De döva barn som växer upp i en teckenspråklig miljö följer däremot samma utveckling som hörande barn. En möjlig förklaring till den annorlunda utvecklingen av social rolltagning är bristen på ett gemensamt språk för barn och föräldrar i det tidiga samspelet.

Den aktuella avhandlingen har ur ett longitudinellt perspektiv undersökt utvecklingen av förmåga till social rolltagning i två grupper av barn med annorlunda språklig och kommunikativ utveckling. Dels döva barn med hörande föräldrar och dels icke-talande barn med grav cerebral pares. De döva barnen i studien var alla döva barn till hörande föräldrar, men jämfört med döva barn i många andra länder så har de ändå introducerats relativt tidigt till teckenspråk.

Gruppen barn med cerebral pares hade ett grafiskt kommunikationssystem, som sitt främsta kommunikationshjälpmedel. I praktiken användes det dock ytterst sparsamt och kommunikationen skedde främst med hjälp av ögonpekningar, gester och ansiktsuttryck. Resultaten visar att både de döva barnen och barnen med cerebral pares har en tydlig försening av utveckling av social rolltagning och perspektivtagningsförmåga. En förklaring skulle kunna vara bristen på ett gemensamt språk i det tidiga sociala samspelet. I så fall är det viktigt att så tidigt som möjligt introducera teckenspråk för de döva barnen och deras familjer samt att tidigt ge barnen med cerebral pares inte bara ett kommunikationshjälpmedel utan också underlätta användningen av det i praktiken.

Avhandlingens titel: Communicating your way to a theory of mind. The development of mentalizing skills in children with atypical language development
Avhandlingsförfattare: Kerstin Watson Falkman , tel. 031-18 6106(bost.), 031-773 4261(arb.)
e-post:.kerstin.falkman@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Charlie Lewis, Lancaster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 25 februari 2005 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1 , Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera