Planera för mindre rotröta i skogen
Rotröta orsakad av rottickan kostar svenskt skogsbruk många hundra miljoner kronor varje år, men svampen går att bekämpa. Genom att föra in kunskap om rotröta i skoglig planering kan skogsägare och skogsföretag fatta mer välgrundade beslut. Det visar Magnus Thor i en avhandling från SLU.
Rottickan (Heterobasidion annosum) angriper både levande och dött växtmaterial och kan orsaka svåra skador på de flesta barrträdslag. Spridningen sker dels från träd till träd genom mycel i rotsystemen, dels genom sporer som gror i t.ex. färska stubbskär. Ett sätt att förhindra sporspridning är att vid avverkningen skyddsbehandla stubbar med sporer av en konkurrerande svamp, pergamentsvampen. Magnus Thors undersökningar visar att stubbehandlingar har lika god effekt mot rotröta som avverkning på vintern, dvs. ca 90 procent mindre infektioner. Maskinell behandling fungerar lika bra som manuell när det gäller att begränsa infektionernas storlek. Den spridningsutrustning som används i Sverige är skonsam mot sporerna i det biologiska preparatet.
Med hjälp av modeller har Magnus Thor också gjort beräkningar av rottickans förekomst, spridning och ekonomiska konsekvenser. För att modellera förekomsten av rotröta användes uppgifter från Riksskogstaxeringen, som är en fortlöpande inventering av svensk skog. Med hjälp av uppgifter om 50 000 träd och 8 000 stubbar konstruerades matematiska formler som beräknar sannolikheten för att en enskild gran ska vara rötangripen. Denna sannolikhet kan sedan skalas upp till bestånds-, företags- eller annan nivå. En spridningsmodell som bygger på rottickans spridningsbiologi har också utvecklats. Modellen gör det möjligt att beräkna konsekvenser av olika skötselalternativ, t.ex. stubbehandling, val av omloppstid eller antal gallringar. Modellerna kan användas i olika former av planeringssystem eller beslutsstöd.
Lönsamheten av stubbehandling beräknades i fyra typbestånd. I dagsläget stubbehandlas 30 000-40 000 hektar per år, nästan uteslutande i gallringar i södra Sverige. Beräkningarna visar att utrymmet för lönsam stubbehandling är väsentligt större – även i slutavverkning. Skillnaden i slutvärde vid slutavverkningstillfället kan vara 23 000-28 000 kronor per hektar för en skogsägare beroende på om behandling utförts eller ej. Det motsvarar 16-26 procent av det totala nettovärdet.
Magnus Thors doktorsarbete har utförts vid forskningsinstitutet Skogforsk och vid institutionen för skoglig mykologi och patologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
____________
Skog Lic Magnus Thor, inst. för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar fredagen den 4 februari kl. 9.15 sin doktorsavhandling Heterobasidion root rot in Norway spruce: Modelling incidence, control efficacy and economic consequences in Swedish forestry. Disputationen äger rum i sal FU 26, HVC, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Prof. Everett Hansen, Oregon State University, Corvallis, USA.
Kontaktinformation
Magnus Thor, 018-18 85 96, 070-598 85 96
E-post: magnus.thor@skogforsk.se
