Varierande levnadsstandards bland Sydafrikas svarta och färgade studeras i ny doktorsavhandling

Avhandlingen är ovanlig i sydafrikanska sammanhang eftersom den utgör en av ytterst få analyser som fokuserar exklusiv dessa två befolkningsgrupper och försöker förklara variationen i levnadsstandard där. Variationen i välfärd i målgruppen är starkt präglad av landets utbredda arbetslöshet och legaten från den reservat- och bosättningspolitik som praktiserades av både kolonialmakterna och apartheidregimen. Avhandlingen pekar på tre förhållanden som bekräftar detta. För det första skiljer sej inkomstkällor bland svarta och färgade hushåll i Sydafrika avsevärt åt från vad som är vanligt i övriga Afrika. För det andra är hushållen ofta av hänvisade till en enda inkomstkälla och en enda inkomsttagare, där det sistnämnda kan ha mycket oroväckande konsekvenser i ett land som härjas av både HIV/Aids- och tuberkulosepidemier. Slutligen påverkas också hushållens levnadsstandards markant av deras typ av huvudinkomstkälla.

Under apartheid hänvisades majoriteten av den svarta befolkningen (inte sällan med våld) till att bosätta sej i s.k. “homelands”. Dessa var ofta landsbygdsområden som inte gick att använda till jordbruk. Uppehållstillstånd i det “vita” Sydafrika utfärdades bara till svarta som individer och de fick alltså inte lov att ta med sej sina familjer, vilket ofta förde till att kvinnor och barn hänvisades till en marginaliserad existens på landsbygden. I brist på övriga försörjningsmedel blev dessa i många fall helt beroende av att familjemedlemmar sände pengar från annan ort. Bland annat på grund av den skyhöga arbetslösheten i Sydafrika så lever detta skick kvar än idag. Efter att det offentliga pensionssystemet utvidgades till att omfatta även icke-vita i början 90-talet, så har även pensioner blivit en utbredd huvudinkomstkälla i målgruppen.

I avhandlingen klassificeras hushålls huvudinkomstkällor i sju grupper efter den grad av integration i Sydafrikas kärnekonomi som inkomstkällorna reflekterar. Löneinkomst från Sydafrikas “kärnsektorer” – t.ex. industri, service eller den offentliga sektorn – reflekterar högst grad integration, medan beroende av pensioner eller av överföringar från familjemedlemmar på annan ort visar lägst. Resultaten visar att integration och inkomstnivåer är nära besläktade men också att hushåll med olika inkomstkällor har olika familjestrukturer. I många fall leds hushåll som är beroende av offentliga pensioner eller privata transfereringar av kvinnor och försörjer oproportionerligt stora andelar av icke-sysselsatta, vuxna och barn under 16 år. Även om både privata och offentliga transfereringar ofta utgör låga månadsinkomster i sej själva, så framgår det i avhandlingen att det just på grund av deras stora försörjningsbördor som dessa typer hushåll ofta återfinns bland de allra fattigaste.

Under Thabo Mbekis första sejour som president blev både jordbruksarbete och anställning i privata hem reglerat av minimilöner. Resultaten i avhandlingen stödjer dessa åtgärder, eftersom både hushåll med huvudinkomster från primärnäringar och familjer som försörjs av hembiträden eller trädgårdsmästare också återfinns bland de allra fattigaste.

Tid för disputation: tisdag 1 februari 2005
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Sten Dieden
Avhandlingens titel: ” Income Generation in the African and Coloured Population – Three Essays on the Origins of Household Incomes in South Africa”

För ytterligare information, kontakta Sten Dieden, telefon 031-773 4198, mobil 070- 8 27 18 72, e-post sten.dieden@economics.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se