Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 januari 2005

Forskare har nu klarlagt hur ”fettälskande” proteiner hanteras i cellen

Alla celler omges av skyddande, fettrika membran. I cellmembranet sitter tusentals membranproteiner som transporterar näringsämnen, joner och vatten genom membranet. Membranproteiner behövs också för att celler ska kunna känna igen varandra i kroppen, och för att till exempel nervsystemet ska kunna bildas.

Forskare vid Stockholms universitet har nu, tillsammans med kollegor på Karolinska institutet och University of California, lyckats klarlägga de ”molekylära regler” som styr proteiners insättning i cellmembranet. Deras arbete beskrivs i två artiklar som publiceras den 27 januari i de ansedda tidskrifterna Nature och Science.

Runt 25 procent av alla proteiner i en cell sitter i cellens membran. Eftersom de sköter all kommunikation mellan cellens inre och den omgivande miljön är många membranproteiner helt nödvändiga för cellens liv. Störningar i deras funktion leder ofta till sjukdomar av olika slag.

För att passa in i cellens fettrika membran måste alla membranproteiner vara fettälskande, det vill säga de måste ha en struktur där kontaktytan med membranets fettmolekyler är oladdad och ”oljig”. I alla celler finns ett speciellt maskineri för att tillverka och hantera membranproteiner, och se till att de sätts in på rätt sätt i cellmembranet. Forskarna vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att i detalj kunna studera vilka egenskaper ett membranprotein måste ha för att kännas igen av cellmaskineriet. I korthet har man funnit att det finns en ”fettröskel” – bara om proteinet är tillräckligt fettälskande kommer det att sättas in i cellmembranet.

Upptäckten underlättar för forskarna att avgöra vilka av människans runt 25 000 proteiner som är membranproteiner, och kan också belysa den molekylära grunden för sjukdomar som till exempel Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, som förorsakas av att ett membranprotein hanteras på ett felaktigt sätt av cellen.

Projektet stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.


Kontakt: Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se eller tfn 070-394 1107.

Kontaktinformation
Kontakt: Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se eller tfn 070-394 1107.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera