Relativa inkomsten har också betydelse för hälsan
Med högre inkomst följer bättre hälsa. Från Karolinska Institutet presenteras nu att det inte bara är den absoluta inkomstnivån i kronor och ören som har betydelse för hälsan utan även den relativa nivån, dvs om man har – eller upplever sig ha – liknande inkomst som andra i samma sociala grupp, ålder eller boenderegion.
Trots välfärdsstatens sociala institutioner och det moderna samhällets materiella förutsättningar, finner man återkommande ett samband mellan inkomst och hälsa. Bland både hög- och låginkomsttagare har tidigare studier visat att högre inkomst ger en bättre hälsa. Hälsoeffekterna blir dock allt mindre vid högre inkomstnivåer.
I Monica Åberg Yngwes avhandling vid Karolinska Institutet analyseras orsakerna bakom detta samband mellan inkomst och hälsa. Fokus ligger på om det är individens absoluta inkomst, alltså den egna inkomstnivån, eller så kallad relativ deprivation, alltså den egna inkomsten i relation till andras inkomst och i relation till det omgivande samhället, som har betydelse för individens hälsa.
Resultaten visar att det finns en effekt av relativ deprivation på hälsa, effekten är dock mindre bland individer på lägre inkomstnivåer. Effekten av relativ deprivation kvarstod även då man tagit hänsyn till individens absoluta inkomst eller konsumtionsutrymme. Resultaten visar också på könsskillnader beroende på hur den relativa deprivationen mättes, vilket kan tyda på att sociala jämförelseprocesser fungerar olika för kvinnor och män.
I avhandlingen förs fram att välfärdsstaten och dess socialpolitik förefaller ha betydelse för hälsa, till exempel genom att den egna inkomsten generellt sett har mindre betydelse som förklaring till sociala skillnader i hälsa i Sverige. Detta baseras dels på en jämförelse mellan Sverige och England, dels på en jämförelse mellan tidsperioder med hög- respektive lågkonjunktur i Sverige. Trots detta så syns ett tydligt samband mellan inkomst och hälsa även i mer jämlika välfärdsstater. Relativ deprivation, både i relation till referensgrupper och till individens egna preferenser, är en tänkbar förklaring.
Avhandling:
Resources and relative deprivation: Analysing mechanisms behind income, inequality and ill-health
Författare:
Monica Åberg Yngwe, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tfn 08-674 78 03 eller mail monica.aberg-yngwe@chess.su.se
Disputation:
Fredag 21 januari 2005, klockan 10.00, Aulan, Sveaplan, Sveavägen 160, Stockholm.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-22-02109-4/
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
