Flervåningshus i trä sparar miljoner
Att detta att fabriksbygga småhus i trä har varit framgångsrikt är både Älvsbyhus och Myresjöhus bra exempel på.1994 blev det åter tillåtet att bygga flervåningshus med trästomme och tidiga pilotprojekt visade att här fanns det pengar att spara. Generellt har trähus hittills haft svårt att hävda sig på flervåningshusmarknaden – med undantag av enstaka framgångsrika företag som Lindbäcks Bygg i Piteå.
Industriellt trähusbygge innebär att man förtillverkar hus och/eller delar av hus i en kontrollerad produktionsmiljö med industriella processer och industriell utrustning.
I doktorsavhandlingen Industrialised timber frame housing – Managing customisation, change and information beskrivs det industriella trähusbyggandet i Sverige ur olika perspektiv.
En branschkartläggning visar att det typiska industriella trähusföretaget är litet och tillverkar kundanpassade småhus med relativt låg grad av förtillverkning. IT-stöd används i konstruktionsfasen men inte i själva produktionsfasen.
Kartläggningen indikerar att det finns flera utvecklingsmöjligheter, dels för det individuella företaget, dels för branschen i sin helhet.
Kundanpassning (planlösning, materialval, inredning mm) blir allt viktigare för hustillverkare med nya krav på både produktionseffektivitet och produktionsflexibilitet. För att möta dessa krav kan en ökad grad av förtillverkning, bättre kommunikation i byggprocessen samt bättre informationshantering inklusive IT-stöd nämnas som potentiella lösningar.
– Intressant att notera är att ett större företag oftare har en högre grad av industrialisering än ett mindre företag. Det leder bland annat till mer komplicerade processer men också till större möjligheter att bedriva en rationell produktion, säger doktoranden Max Bergström.
Resultaten i Max Bergströms doktorsavhandling visar också att förändring och utveckling i en dimension ofta kan fungera som drivkraft för förändring och utveckling i andra dimensioner. Till exempel kan en ökning av kundanpassningsgraden leda till att ett ökat behov av såväl bättre arbetsmetoder som högre informationshanteringskapacitet och i förlängningen IT-stöd.
Max Bergström är född i Borlänge och tog sin civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola 1998.
Han disputerar fredagen den 17 december.
Upplysningar: Max Bergström, tel. 0920-49 18 60, max.bergstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
