Tema

Rödingodlare tecknar licensavtal med SLU i Umeå

Fem av landets största rödingproducenter har tecknat ett tioårigt avtal om rätten att få tillgång till genetiska framsteg från rödingforskningen vid institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå.

– Avtalet ger Svenska odlingsföretag tillgång till ett överlägset odlingsmaterial och en konkurrensfördel gentemot utländska producenter av röding. Vi ser också avtalet som ett kvitto på att vårt mycket långsiktiga och tålmodiga FoU-arbete uppskattas, säger SLU-forskarna Jan Nilsson, Eva Brännäs och Lars-Ove Eriksson.

Direktör Nils Nyholm, Hushållningssällskapet i Härnösand, en av undertecknarna av avtalet, säger så här:

– Med licensavtalet vill vi markera rödingodlarnas beredskap att långsiktigt och ansvarsfullt förvalta ett bra odlingsmaterial. Stöd till bra avelsprogram hör till de viktigaste enskilda insatser samhället kan göra för att stödja matfisknäringens utveckling-

”Arctic superior”

Ett avelsprogram för odling av röding som matfisk bedrevs först vid Umeå universitet 1985 och därefter från 1987 vid SLU. Rättigheterna till avelsprogrammets genetiska framsteg innehas av SLU, medan Vattenbrukarnas Riksförbund äger den registrerade sort- och varumärkesbeteckningen ”Arctic superior”.

Forskarna har bedrivit den genetiska avelsforskningen vid fiskförsöksstationen i Kälarne, där Fiskeriverket utgör SLU:s samarbetspartner. Dessutom har reservbesättningar under hela avelsprogrammet funnits hos olika odlare. Sedan mitten av 1990-talet har även Hushållningssällskapets anläggning Omegalax i Timrå utgjort en viktig bas för avelsarbetet. Där har man bland annat haft fullständiga reservbesättningar och en större produktion av sättfisk som provodlats hos matfiskodlare.

50 procent bättre tillväxt

Avelsprogrammet har varit mycket framgångsrikt. Andelen fisk som blir könsmogen före slutvikten 500-800 g var tidigare så hög som 60-80 procent och utgjorde något av ett gissel för de första rödingodlarna. Numera är den mycket låg, mindre än 10 procent. Tillväxten är också bra, mer än 50 procent bättre än den var 1985. Detta är klart bättre än hos någon annan rödingsort som provodlats under kontrollerbara betingelser.

– Avelsarbetet har absolut inte inneburit några konstigheter utan byggt på samma metoder som vanlig husdjursavel eller traditionell växtförädling. Vi har bara varit väldigt systematiska. Fisk får dessutom massor med avkommor, vilket ger bra möjligheter att välja de absolut lämpligaste fiskarna till avel, säger professor Eva Brännäs, huvudansvarig för avelsprogrammet på röding.

Stärkt forskning

SLU och Fiskeriverket har varit mycket angelägna om att de stora avelsframstegen ska komma näringen till godo på ett bra, effektivt och rättvist sätt. Detta sker nu via licensavtalen, som på längre sikt också kan innebära att rödingforskningen vid SLU stärks. Bland annat kommer markörgener att testas som verktyg i aveln.

Norrlands inland och lämpliga kraftverksmagasin högt upp i reglerade älvar bedöms ha bra förutsättningarna för odling av just röding, som till skillnad från de flesta andra odlingsarter trivs i kallt klimat. Den genomsnittliga produktionen av röding i Sverige har varit cirka 500 ton under de senaste fem åren. De flesta odlare har planer på kraftigt utökad produktion, och flera nya odlingar håller också på att startas. För odlarna gäller det dock att produktionsökningar måste balanseras mot marknadsefterfrågan för att dagens goda lönsamhetsnivå ska kunna bibehållas.

Rödingodlare tecknar licensavtal med SLU i Umeå

 lästid ~ 2 min