8 december 2004

Systemanalys ger foderrecept för miljövänlig grisuppfödning

Det uthålliga jordbruket står högt på den miljöpolitiska dagordningen, men vägen dit kan vara kantad av kompromisser. Åtgärder som minskar bidraget till växthuseffekten kan till exempel vara rent olämpliga om man söker åtgärder mot övergödning. Detta visar Ingrid Strid Eriksson i en avhandling från SLU. Hon har framför allt undersökt hur lantbrukare kan styra grisuppfödningens miljöpåverkan genom valet av foder.

För att kunna bedöma hur en verksamhet som grisuppfödning påverkar miljön är det nödvändigt att analysera produktionen i ett livscykelperspektiv. Det innebär att man måste ta hänsyn till allt från utvinning av resurser, via produktion av handelsgödsel och foder till uppfödning av slaktsvin för leverans vid gårdsgrinden. Bilden kompliceras ytterligare av att miljöbelastning kan röra allt från energiförbrukning till problem som övergödning, försurning och växthuseffekt.

För att kunna utvärdera den här typen av komplexa sammanhang har Ingrid Strid Eriksson använt en metod som kallas miljösystemanalys. Tillsammans med sina kollegor har hon byggt upp ett kraftfullt datorberäkningsverktyg som gör det möjligt att simulera hur förändringar i grisproduktionen påverkar miljön. Det hon främst har intresserat sig för är vad valet av foder betyder.

Stommen i grisfoder är spannmål. Sen behöver grisarna också ett proteintillskott, som kan bestå av sådant som ärter, rapsfrö, soja och ibland syntetiska aminosyror. Hur proteinfodret komponeras visade sig ha stor inverkan på miljön, och det hänger både samman med hur fodret produceras och dess egenskaper som just foder. När det gäller energiförbrukning, växthuseffekt och övergödning är det foderproduktionen som står för den största miljöbelastningen. Bidraget till försurning beror däremot mest på fodrets proteininnehåll, eftersom vissa foderstater leder till stora utsläpp av ammoniak via gödseln.

När datormodellen användes för att ta fram optimala foderstater blev resultatet helt olika beroende på vilka miljöfaktorer som prioriterades. Om målet var minimal energiförbrukning och ett litet bidrag till växthuseffekten skulle fodret ha ett stort inslag av ärter och rapskaka. Ärtor är kvävefixerande och kan odlas utan handelsgödselkväve. Dessutom minskar ärtodling behovet av handelsgödsel för nästa gröda i växtföljden. Tillverkningen av handelsgödselkväve är energikrävande och leder också till utsläpp av växthusgaser.

Om målet i stället var att minimera bidraget till försurning, blev det viktigaste kriteriet att få ner proteinhalten i fodret, så att ammoniakutsläppen blev låga. Därför blev det en hög nivå av syntetiska aminosyror i fodret, vilka används som komplement till andra proteinkällor för att skräddarsy fodrets aminosyraprofil. På så sätt undviks utfodring med onödigt överskottsprotein (från höga inslag av t.ex. ärtor och sojamjöl).

När systemet optimerades för undvikande av övergödning blev idealfodret nästan likadant som vid försurningsoptimeringen (mycket spannmål, en del rapsmjöl och tillsats av syntetiska aminosyror). Denna gång ratades dock ärtor och sojamjöl för att de ger så stor utlakning under odlingen.

Utfodring med sojamjöl innebar en hög miljöbelastning i alla undersökta miljöhänseenden, vilket till stor beror på de långväga transporterna. Därför måste soja undvikas i grisfoder om det ska bli miljömässigt bättre.

Till grund för studierna i doktorsavhandlingen ligger tre energi- och substansflödesmodeller (SALSA-arable, SALSA-soybean och SALSA-pig), som utvecklats inom forskningsprojektet. Projektet ingår i systemanalysgruppen inom forskningsprogrammet MAT 21.

Fil mag Ingrid Strid Eriksson, vid institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl. 13.00 sin doktorsavhandling Environmental systems analysis of pig production – development and application of tools for evaluation of the environmental impact of feed choice. Fakultetsopponent var docent Björn Frostell, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.

Kontaktinformation
Mer information: Ingrid Strid Eriksson, 018-67 18 47
E-post: ingrid.strid.eriksson@bt.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera