Tema

Den ökande importen av avfallsbränslen – en övergående företeelse?

De senaste åren har importen av avfallsbränslen till Sverige ökat dramatiskt, från 50 000 ton år 1996 till knappt 450 000 ton år 2002. Importen beror på skillnader i förutsättningarna för avfallshantering och energiproduktion mellan olika länder.

– Men den eventuella skatt på avfallsförbränning som nu utreds kan få till följd att importen minskar betydligt, menar Mattias Olofsson, doktorand vid Institutionen för energiteknik, Chalmers.

Under de senaste åren har importen av avfallsbränslen till Sverige ökat markant. Importen domineras av utsorterat träavfall som förbränns i svenska värmeverk för produktion av fjärrvärme och el. Importen av utsorterat träavfall sker huvudsakligen från Nederländerna och Tyskland, medan mer blandat avfall till största delen kommer från Norge.

Handel med avfallsbränslen är lönsam
Mattias Olofsson har som en del i sitt avhandlingsarbete nyligen avslutat en studie om drivkrafter till importen av avfallsbränslen till Sverige.
– Importen är intressant både för företag i avsändarländer och i Sverige på grund av skillnader i förutsättningar för avfallshantering och energiproduktion. I avsändarländerna kan export till Sverige vara ett billigare alternativ än inhemsk behandling. Ibland saknas behandlingskapacitet. Ofta drivs exporten fram av en kombination av dessa orsaker, säger Mattias Olofsson.

Enligt honom är importen ett konkurrenskraftigt alternativ till användning av inhemskt biobränsle vid de svenska värmeverken. Vid sopförbränningsanläggningarna kan man ta mer betalt för att behandla det importerade blandade avfallet jämfört med det svenska, då skatter vid behandling i avsändarländerna gör betalningsförmågan större.

I Sverige används idag mycket biobränsle i värmeverken. Dessa pannor kan med ganska liten justering även förbränna utsorterat träavfall. I Nederländerna, Tyskland och Norge är användningen av biobränslen betydligt mer begränsad, vilket gör det svårt att finna pannor som kan elda utsorterat träavfall.

Svenska fjärrvärmenät ger effektivt energiutnyttjande
– Sverige har väl utbyggda fjärrvärmenät, vilka gör att energin som frigörs vid förbränning både i värmeverk och sopförbränningsanläggningar kan tillvaratas med hög verkningsgrad (90-95 %). I avsändarländerna är fjärrvärmenäten betydligt mindre utbyggda. Där produceras ofta enbart el med verkningsgrader runt 20-30 %, fortsätter Mattias Olofsson.

I jämförelse med Tyskland och Nederländerna har Sverige också höga energi- och koldioxidskatter på fossila bränslen (kol, naturgas och olja). Det har drivit upp värdet på den fjärrvärme som produceras. Sammantaget innebär detta högre energiintäkter i Sverige, vilket bidrar till konkurrenskraften för förbränning i Sverige. Vidare gör förbud och skatter på deponering och förbränning att avfallsbehandlingen i avsändarländerna blir dyrare. Det finns därför ekonomiska incitament att sortera ut avfall och skicka det till Sverige eftersom man då kan undvika dyr behandling på hemmaplan

Trendbrott kan komma snart
Importen kan komma att minska inom en snar framtid.
– Den pågående utredningen om en eventuell skatt på avfallsförbränning har störst betydelse för denna utveckling, hävdar Mattias Olofsson. Han menar att om skatten även skulle omfatta träavfall som går till värmeverk, minskar drivkrafterna för importen ur ett svenskt perspektiv. I avsändarländerna finns också mål att öka användningen av förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. Ett ökat inhemskt utnyttjande av träavfall och blandat avfall ses som viktiga bidrag till att uppnå dessa mål.

– Men det finns också fortsatta drivkrafter för import av avfallsbränslen. Dels råder det osäkerhet kring avfallsmängdernas utveckling, dels kring utbyggnaden av alternativ till deponering, avslutar Mattias Olofsson.

Artikeln baseras på ett arbete som ingår i Mattias Olofssons doktorsavhandling ”Improving model-based systems analysis of waste management”. Denna försvaras på Chalmers den 17 december. Arbetet har finansierats av Energimyndigheten.

Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers,
tel: 031-772 14 42, e-post: mattias.olofsson@me.chalmers.se

Den ökande importen av avfallsbränslen – en övergående företeelse?

 lästid ~ 3 min