Svenskar har hög arbetsmoral men är mindre lojala

Ibland höjs röster om att svenskar väljer bidrag framför att arbeta. Nu visar Carl Hult, sociologiska institutionen vid Umeå universitet, att en utbyggd välfärdsstat inte påverkar vår grundläggande arbetsmoral negativt. Med grundläggande arbetsmoral menas människors motivation på arbetsmarknaden av även andra skäl än ekonomiska. Vid en jämförelse med andra länder visar det sig att den svenska modellen, med sociala skyddsnät och omfattande arbetsmarknadsåtgärder, istället tycks stärka upplevelsen av arbetets egenvärde.

I sin avhandling har Carl Hult jämfört attityder till arbete i sex länder. Utgångspunkten har varit dessa länders skilda sätt att organisera produktion, arbetsmarknad och välfärdsstat. De undersökta länderna är Sverige, Norge och Tyskland – som med vissa inbördes skillnader betraktas som välfärdsorienterade, mer reglerade och samarbetsinriktade marknadsekonomier – samt USA, Storbritannien och Nya Zeeland – som mer betraktas som rena marknadsekonomier.

Carl Hult visar att motivationen att ha ett jobb av också andra skäl än lönen är större i Skandinavien än i de övriga länderna. Han visar också att kvinnor överlag och människor som har högre position på arbetsmarknaden är mer benägna att se andra värden i en anställning än bara de ekonomiska. Vad människor söker i en anställning (utöver försörjningen) tycks helt enkelt vara en intressant och meningsfull aktivitet.

Carl Hult har också undersökt den arbetande befolkningens lojalitet mot den specifika arbetsorganisationen. Här framträder ett delvis motsatt mönster. Lojaliteten mot arbetsgivaren är större i USA och Nya Zeeland, jämfört med i Sverige, Storbritannien och Tyskland. Även här finns skillnader beroende på arbetsposition – anställda i högre positioner upplever oftare arbetssituationen som tillfredsställande och uttrycker därför högre grad av lojalitet. Lönen har ytterst liten betydelse, den största positiva effekten uppnås av upplevelsen av att ha ett intressant arbete. Inga skillnader hittades mellan könen.

Varför lojaliteten i arbetsorganisationen är lägre i Europa än i ett land som USA (allt annat lika) kan Carl Hult bara spekulera i. Kanske är det så att ett mindre generöst samhälleligt trygghetssystem – som i fallet USA – utmynnar i en större lojalitet mot arbetsgivaren, som säkrar individens ekonomiska trygghet. Lojaliteten kan också – vilket har visst stöd i undersökningen – påverkas av allmänhetens politiska och ideologiska värderingar, som antingen kan överensstämma med eller komma i konflikt med en arbetsorganisations mål och värderingar. I så fall skulle det i Sverige, med en långvarigt stark och inflytelserik arbetarrörelse, kunna utvecklas en tendens till allmän kritisk hållning mot de ensidiga mål och krav som återfinns i de flesta arbetsorganisationer.

Avhandlingen bygger på ett stort internationellt datamaterial insamlat år 1997, och som är baserat på slumpmässiga urval av ländernas befolkning.

Fredagen den 3 december försvarar Carl Hult, sociologiska institutionen, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: The way we conform to paid labour: Commitment to employment and organization from a comparative perspective. Svensk titel: Hur vi anpassar oss till betalt arbete: arbetets egenvärde och anställdas lojalitet i organisationen i ett jämförande perspektiv. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Opponent är professor Arne Kalleberg, Department of Sociology, University of North Carolina.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carl Hult,
Sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 95 (arbete), 073-659 69 13, 090-590 45 (hem)
e-post: calle.hult@soc.umu.se