Fuktig skogsmark minskar utsläpp av växthusgaser

Karin von Arnold, som disputerat vid Tema vatten, Linköpings universitet, har undersökt utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas i dåligt dikade skogsområden, dvs. områden där skogsdikning genomförts men grundvattennivån är relativt hög.

Just dessa områden tar upp mer växthusgaser än vad de släpper ifrån sig, visar hon, medan det motsatta förhållandet råder för både väl dikade och helt odikade skogsområden.

– Medan andras studier visar att väl dikade skogar spär på växthusgaserna, trots att trädens tillväxt där är snabbare, visar mina studier att de igensumpade dikade skogsmarkerna är nettosänkor för växthusgaser. Om vi vill motverka växthuseffekten bör vi därför låta de dikade skogsmarkerna sumpa igen, säger hon.

Idag kan bara en mindre del av den dikade skogsmarken, ca 20 procent, klassas som dåligt dikad. Större delen är väl dikad, dvs. relativt torr. Denna andel borde alltså bli mindre om syftet är att motverka utsläpp av växthusgaser.

Karin von Arnold har mätt utsläppen av tre växthusgaser, förutom koldioxid också metan och lustgas, i flera fuktiga skogsområden. Bland hennes fynd finns också ett tydligt samband mellan förhållandet mellan kol och kväve i markens organiska material ( C/N-kvoten) och lustgasutsläpp. Det innebär att man skulle kunna använda förekomsten av kväve i marken för att förutsäga och beräkna lustgasutsläpp.

Sveriges dikade skogsmark, inkluderat den skogsråvara som används, står för en ansenlig del av de totala koldioxidutsläppen i Sverige, upp till ca 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det kan jämföras med förbränningen av fossila bränslen, som ger runt 50 miljoner ton koldioxid i utsläpp årligen i Sverige.

Karin von Arnolds arbete ingår i ett större forskningsprojekt, Lustra: Land use strategies for reducing net greenhouse gas emissions, som finansieras av miljöforskningsstiftelsen Mistra.

Avhandlingen heter “Forests and greenhouse gases. Fluxes of CO2, CH4 and N20 from drained forests on organic soils”.
Karin von Arnold, kaarn@tema.liu.se, nås på 070-2366 190.

Kontaktinformation
Anika Agebjörn, forskningsinformatör, 013 – 28 13 34, anika@info.liu.se