Doktorsavhandling om systemskiften inom välfärdspolitiken

Tankens tröghet är viktigare än makt- och intresseförhållanden. Radikala förändringar beslutas i regel under betydande enighet och motstånd från intresseorganisationer utgör inget avgörande hinder.

* Beslutsfattarna tänker om först när de upplever förhållandena inom ett välfärdsområde som så oacceptabla att den upplevelsen övervinner rädslan för en radikalt ny ordning.

* Drivande aktörer – förändringsagenter – kan under speciella förhållanden begränsa trögheten inför sådana beslut. Det är dock en otacksam uppgift, eftersom förändringsagenter riskerar sin fortsatta politiska karriär.

* En framgångsfaktor för att åstadkomma radikala förändringar är att så långt möjligt utforma och presentera dem som marginella förändringar.

Det är några slutsatser som ekonomhistorikern Per Borg presenterar i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Per Borg har studerat och jämfört beslut och beslutsprocess vid riksdagsbesluten om
– ett nationellt pensionssystem år 1913
– en social bostadspolitik år 1935
– ny inriktning av bostadspolitiken år 1992
– ett nytt pensionssystem år 1994.

Doktorsavhandlingens titel: Systemskifte. En studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik.

Disputationen sker fredagen den 22 oktober kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Torsten Svensson från Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.

Per Borg nås på telefon 08-653 46 92 eller 0705-83 63 29 eller e-post per.borg@quicknet.se.