Ungdomar + dialekt = sant?
Vad händer med dialekterna i dag, håller de verkligen på att försvinna? Anna Gunnarsdotter Grönberg har undersökt språket bland gymnasieelever i Alingsås och konstaterar att dialekterna i denna trakt inte alls håller på att dö ut. Det är snarare så att de förändras. Flera äldre böjningsformer och ord har försvunnit, men när det gäller uttal och satsmelodi finns det många dialektdrag som i hög grad används än i dag. Det kommer också in nya uttal i dialekterna, som gör att de lever vidare i en ny form.
Avhandlingsförfattaren har intervjuat närmare 100 gymnasieelever i Alingsås och undersökt hur ofta de använder olika uttalsformer eller uttrycken la och änna. Vissa traditionella västgötska varianter används knappt alls i intervjuerna, ingen uttalar roligt med skorrande r och tjockt l och bara några få använder änna. Men andra dialektdrag förekommer desto oftare. Rikssvenskan skiljer på så kallat slutet ö i t.ex. snö (i slutet av ord eller före andra bokstäver än r) och öppet ö framför r i t.ex. snöre, men i västgötska uttalas både snö och snöre med slutet ö. En stor del av ungdomarna uttalade ord som göra nästan genomgående med slutet ö.
Men det finns skillnader mellan vilka som ofta använder dialektala drag, och vilka som inte gör det. Och om man inte talar dialekt, vad talar man då? Är det stockholmska, göteborgska eller annat som påverkar? Ungdomarna delades in i olika grupper efter vilken typ av gymnasieprogram de gick på (yrkesförberedande, en mellangrupp eller studieförberedande), kön, hemort och livsstil. Den indelning som gav det tydligaste resultatet var den geografiska. Alla i undersökningen gick på Alströmergymnasiet i Alingsås, men de kom från Lerum i söder till Nossebro och Herrljunga i norr. Man kunde tänka sig att de stora samhällsförändringar som har skett under 1900-talet skulle leda till att geografin inte betydde så mycket för språket längre, men så är det alltså inte. Skillnaderna är överraskande stora inom ett ca 60 km långt område, och spridningsmönstret följer i stort sett E20 och järnvägen. Ju närmare Göteborg ungdomarna bodde, desto mer påverkade var de av både göteborgska och rikssvenska; och ju längre norrut, desto oftare använde de västgötska drag.
Men mönstret gällde inte alla – särskilt flickor i Sollebrunn nordväst om Alingsås, som var aktiva i föreningslivet och siktade på fortsatta studier, använde vissa göteborgska uttalsformer i hög grad. Genom att kombinera olika faktorer som kön, fritidsintressen, musiksmak, utbildning, framtidsplaner m.m. i en livsstilsanalys är det möjligt att hitta fler förklaringar till varför olika människor använder språket på olika sätt och väljer att tala mer eller mindre dialekt. Språket signalerar inte bara vem man är, utan också vem man vill vara.
Avhandlingens titel: Ungdomar och dialekt i Alingsås.
Disputationen är försvarad.
Närmare upplysningar kan fås av Anna Gunnarsdotter Grönberg, tel. 031-10 75 38 (arb.),
mobil 0709-51 45 62, e-post anna.gronberg@sofi.se
Hemsida: http://svenska.gu.se/~sveag/
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
