Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 oktober 2004

Materialforskning i nanofronten

För tredje gången i år figurerar forskare inom Nanometerkonsortiet i Lund med en artikel i Nature Materials.

Det handlar om en ny teori om varför så kallade nanotrådar bildas under vissa omständigheter, trådar av stort intresse för bland annat den elektroniska teknikvetenskapen. Trådarna växer fram när en liten guldklump på ett substrat (en bricka av halvledande material) utsätts för reaktiva molekyler i gasform, i detta fallet för att bilda galliumarsenid.
Magnus Larsson och Ann Persson, doktorander på Materialkemi respektive Fasta tillståndets fysik – båda vid LTH – har i ett vackert samarbete lyckats motbevisa den s k VLS-teorin, vilken är den sedan 35 år förhärskande teorin om hur nanowires bildas och växer till, och dessutom lyckats föreslå en ny teori som bygger på diffusion genom fasta material. Den nya mekanismen förväntas bilda en ny skola med fördjupad förståelse och bättre nanostrukturer som följd.
De avgörande experimenten skedde vid över 500 graders värme med samtidig avbildning på atomär nivå. Detta var möjligt med hjälp av de nya elektronmikroskopen vid mikroskopicentret nCHREM på Kemi-centrum och rönen har kunnat stödjas med diffusionsberäkningar utförda vid Institutionen för kemiteknik. Strukturerna har växts vid Fasta tillståndets fysik.
Artikeln har titeln “Solid-phase diffusion mechanism for GaAs nanowire growth” och är skriven av Ann I Persson, Magnus W Larsson, Stig Stenström, Jonas Ohlsson, Lars Samuelson och Reine Wallen-berg.

Artikeln ingår i oktobernumret av Nature Materials och kan laddas hem via www.nature.com/nmat/thisissue/1004-3.html (åtminstone om man har universitetsbehörighet). Den kan också beställas som pdf av övertecknad, Mats.Nygren@kansli.lth.se.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Reine Wallenberg, telefon 046-222 82 33, epost: reine.wallenberg@materialkemi.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera