Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 oktober 2004

En enda gen styr risken att bli “hackkyckling”

OBS! Får ej publiceras före 6 oktober kl 19Risken att bli “hackkyckling” i en hönsflock – att bli utsatt för så kallad fjäderhackning – bestäms av en enda gen, som styr uttrycket av svart pigment. En mutation som ger vit fjäderdräkt skyddar mot attacker. Det visar en studie av en forskargrupp under ledning av Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Fjäderhackning är en vanlig och allvarlig beteendestörning hos värphöns runtom i världen. Hönsen hackar och drar ut fjädrarna på sina offer. Beteendet, som i förlängningen kan leda till kannibalism, är ett gissel inom hönsnäringen och ett stort problem när det gäller att komma ifrån burhållning.

Per Jensen och hans forskargrupp har tillsammans med genetikprofessorn Leif Anderssons grupp vid Uppsala universitet under flera år kartlagt gener för olika beteenden hos höns. Genom att korsa djungelhöns – ursprunget till alla tamhöns – med värphöns, har man tagit fram ett tusental individer vars DNA har analyserats med hjälp av molekylär teknik (genetiska markörer). Samtidigt har en mängd olika beteenden studerats och kvantifierats. När forskarna studerade fjäderhackning registrerade de också fjäderdräktens kondition på individerna – en fjäderhackad höna blir naken på stora delar av kroppen.

Fjäderdräktens kondition visade sig vara starkt beroende av de arvsanlag individen hade på en viss position i kromosom 28. Den gen som visade sig vara den avgörande har beteckningen PMEL17 och styr uttrycket av det ämne, melanin, som ger svart pigment. Individer med en mutation i den genen blir vita, och de drabbas mera sällan av fjäderhackning.

Studien är den första som kunnat visa att offrets utseende och genotyp har betydelse för uppkomsten av en beteendestörning av det här slaget. Mekanismerna bakom fyndet, och om sådana samband förekommer hos andra djurarter, återstår att undersöka.


Artikel “Feather-pecking and victim pigmentation” publiceras i Nature 7 oktober. Publiceringsförbud gäller till 6 oktober kl 19.

Kontaktinformation
Professor Per Jensen
013-281298, 0708-389228
perje@ifm.liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera