Ojämlikt också i virtuella miljöer

Virtuell teknik eller Virtual Reality (VR) där man använder datorgrafik för att kommunicera och samarbeta på distans är en teknik som blir allt vanligare inom såväl projektarbete med många inblandade som i visualisering. Det kan gälla arbete med till exempel bilprototyper, husmodeller för arkitektur eller stadsplanering eller i underhållningsbranschen, till exempel datorspel.

Det finns fortfarande mycket lite kunskap om vilken sorts social interaktion VR-tekniken skapar och hur den och liknande tekniker ska designas, konfigureras och användas för att fungera väl – tekniskt och socialt.

I sin doktorsavhandling analyserar Ann-Sofie Axelsson i fem studier olika aspekter av interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till den tekniska utvecklingen av välfungerande VR-system och liknande tekniker och att bidra till förståelsen och det framtida studiet av social interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Utifrån befintliga teorier kring social interaktion och empiriska studier utvecklar Ann-Sofie Axelsson en mer sammansatt teori som inbegriper såväl tekniska som sociala faktorer.

Följande faktorer är de mest centrala:

Tekniska fördelar
Användare som använder en kraftfullare teknik (t.ex. snabbare Internet-uppkoppling eller en mer omslutande VR-teknik) än sin partner i en virtuell samarbetssituation har större möjlighet att delta i den sociala interaktionen. Detta är ett demokratiskt problem, eftersom den person som har sämre teknik blir mindre delaktig i det gemensamma arbetet och i beslut som fattas. Det som egentligen är ett tekniskt problem blir ett socialt problem: människor som använder ett ‘sämre’ tekniskt system tenderar också att uppfattas – av andra och av sig själva – som mindre kompetenta.

Sociala fördelar
Vissa karakteristika såsom kön, ålder och etnisk tillhörighet är avgörande i virtuella fleranvändarmiljöer genom att de ger somliga användare en högre status och därmed större möjligheter att dominera den sociala interaktionen.

– I vanlig interaktion, ansikte mot ansikte, har män ofta en fördel av sitt kön, något som många trott skulle försvinna på Internet. Men tvärtom, vilket min forskning också pekar på, så blir kön en än mer avgörande och bestämmande kategori online, eftersom man saknar så mycket annan information om dem man har att göra med. Detta särskilt i grafiska miljöer där den grafiska representationen av användaren (avataren) oftast har ett rätt så könsstereotypt utseende. Man styrker kategorin och även det beteende som är förknippat med könet i dessa miljöer, säger Ann-Sofie Axelsson.

– Detsamma gäller ålder och etnisk bakgrund. Vad beträffar det senare så tillfrågas man tidigt som användare – antingen av andra användare eller av systemet självt – varifrån man kommer, och denna kategori blir sedan bestämmande för om andra vill interagera med mig eller inte. Som svensk har man ett gott rykte och en öppen väg i interaktionssammanhang medan det kan vara svårare om man är av annan nationalitet. Dessutom skapar de som utformar Internetbaserade online-miljöer också olika kategorier av användare som till exempel ‘medborgare’ och ‘turister’, grupper som har olika tillgång till verktyg för online-interaktion, något som förstås ger olika möjligheter att delta i den sociala interaktionen, fortsätter hon.

Doktorsavhandlingen “Framing Social Interaction in Shared Virtual Environments: The Influence of Technical and Social Factors” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 september 2004 kl. 13.00. Disputationen äger rum i Vasa C/Schenkersalen, Vera Sandbers Allé 8, Göteborg. Opponent är professor Angela Sasse, University College London.

Ann-Sofie Axelsson är hemmahörande i Umeå.

Kontaktinformation
Mer information:
Ann-Sofie Axelsson, Institutionen för teknik och samhälle, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 11 19 eller 0708-574321
E-post: annaxe@mot.chalmers.se