Svenska forskare i Nature om korallrev

Världens korallrev är i kris. Det behövs en ny typ av forskning och naturvård för att korallreven inte ska förändras till oigenkännlighet. Det skriver Carl Folke och Magnus Nyström, verksamma vid Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet, tillsammans med David Bellwood och Terry Hughes från Australien i senaste numret av Nature. Forskarna och naturvården måste bland annat hitta nya mått på revens “hälsa”. Det viktiga är vilken funktion de olika arterna har. Hittills har allt för mycket fokus legat på hur stor del av reven som är täckta av koraller och att räkna fisk- och korallarter.

“Det är ungefär som en stad. Om befolkningen skulle minska med, säg, 10 % skulle staden säkert fortsätta att fungera ungefär som förut. Men om staden förlorar alla sina renhållningsarbetare, poliser, läkare eller brandmän, då skulle hela staden kollapsa. Vilken typ av jobb som arterna utför är alltså viktigare än det faktiska antalet”, säger studiens försteförfattare David Bellwood.

En viktig funktion i korallreven är betning av alger, som bland annat fiskar och sjöborrar står för. Eftersom olika arter är olika känsliga för störningar ökar sannolikheten att en viktig funktion finns kvar efter en störning om det finns många arter inom varje funktionell grupp, d v s inom grupper av organismer som har en liknande funktion. Om någon art slås ut finns det andra som kan ta över.

Forskargruppen lanserar begreppet resiliens (buffertkapacitet) som det man inom forskning och naturvård bör rikta in sig på att bevara. Resiliens är korallrevens förmåga att klara av miljöförändringar och naturliga störningar. Det handlar både om förmågan att stå emot en störning, som t ex en storm, och att återhämta sig efteråt. Det här nya perspektivet behövs för att förbereda korallreven för framtida miljö- och klimatförändringar som ingen med exakthet kan förutsäga.

Det har visat sig att många korallrev förlorat sin resiliens och allt mer sällan återhämtar sig efter t ex en kraftig storm. Istället hamnar de ofta i ett annat jämviktsläge där alger tar över och blir helt dominerande. Överfiske är en av orsakerna. Särskilt allvarligt är det när mängden betande fiskar minskar. Den nya studien visar att det blivit ett allt större tryck på just den typen av algätande fiskar, t ex papegojfiskar. En slutsats är att de fiskarter som är mest eftertraktade på restaurangerna också är de mest centrala för att korallreven ska fortsätta att fungera. Här går alltså inte ekologi och ekonomi ihop. Priset på fisken speglar inte deras viktiga roll på reven.

För att bevara viktiga funktioner på reven, som betning av alger, behövs det bland annat många fler marina reservat där fiskar och andra organismer kan föröka sig i fred. Det gynnar dessutom fisket i närliggande områden. Men enbart reservat räcker inte, skriver forskarna. Även rev som ligger utanför reservaten måste skötas med funktionella grupper och resiliens i fokus.

Utan detta nytänkande kommer korallreven att fortsätta att förändras i grunden, med omfattande sociala och ekonomiska effekter som följd. Miljontals människor, främst i fattiga länder, är beroende av korallreven för sin försörjning. De förser bland annat människor med mat; skyddar kuster från eroderande vågor; lockar till sig lönande turism och förser läkemedelsindustrin med råmaterial till mediciner.

Kontaktperson: Professor Carl Folke, Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, telefon 08-16 42 17, calle@ecology.su.se