Samma vattenmängd ger mer mat för bönder i Kenya
Redan nu begränsar vattentillgången matproduktion i torra klimatområden, som i södra Afrika och södra Asien. För att i framtiden säkra fattiga bönders matförsörjning och samtidigt bevara vatten för andra användningsområden behövs odlingssystem som ger mer skörd per vattenenhet jämfört med nuvarande odlingssätt.
Jennie Barron presenterar i sin avhandling vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet forskning på småskalig majsodling i semi-arida Kenya och hur vatten och näringstillförsel ger ökad skörd utan att vattenmängden behöver öka.
Tropiska torrområden i Afrika karakteriseras av korta regnsäsonger, med stor variation i regnmängd och antal regntillfällen. Detta leder till vattenbrist för odlade grödor som behöver jämn tillgång på vatten för bra utveckling och skörd. Konsekvensen av dålig vattentillförsel blir låga eller inga skördar för bonden. Typiskt för småskaliga odlingssystem i dessa klimat är låga skördar runt 1 t ha-1 dvs. 1/3-1/5 av den potentiella skörden. Snabb befolkningstillväxt och låg produktionstillväxt ger ökad matbrist samtidigt som miljö- och naturresurser hanteras ineffektivt och till och med degraderas genom överutnyttjande.
Jennie Barron visar hur man med enkla medel kan utnyttja regn i form av ytavrinning i landskapet för att överbrygga grödans vattenbrist under växtsäsongen. Försöket utfördes med bönder i semi-arida Kenya under fem säsonger. I odlingssystemet utnyttjades en handgrävd damm för uppsamling av ytavrinning, som sedan användes för stödbevattning av småskalig majsodling. Bättre vattentillgång för grödan i kombination med bättre näringstillförsel ökade böndernas skördenivå med 40% över de fem försökssäsongerna. Resultaten visade att en bonde som både stödbevattnade och gödslade kunde skörda mer än hushållskonsumtionen fyra av fem säsonger, medan de vanliga odlingssätten knappt täckte den egna konsumtionen tre av fem säsonger.
Systemet med stödbevattning kombinerat med gödsling var ekonomiskt lönsamt jämfört med böndernas nuvarande odlingssätt utan gödsling och utan stödbevattning. Samtidigt ökar bondens möjligheter att vara självförsörjande med mat. Stödbevattning av majs resulterade också i bättre långsiktigt vattenutnyttjande, dvs. mindre vatten förbrukades för samma mängd producerad gröda. Systemet med uppsamling av ytvatten för stödbevattning gav endast små effekter för vattentillgången nedströms. Dessa resultat visar att man kan öka matproduktion med samma vattenåtgång utan att behöva kompromissa med andra vattenanvändningsområden i landskapet.
Doktorsavhandlingens titel: Dry spell mitigation to upgrade semi-arid rainfed agriculture: Water harvesting and soil nutrient management for smallholder maize cultivation in Machakos, Kenya
Jennie Barron kan nås på tfn 08-16 42 54 eller e-post jennie@ecology.su.se (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
