Tema

Lojalitetsplikten – om tillit i affärsrelationer

Vilka förpliktelser har parter som sluter avtal med varandra, även om de inte är explicit inskrivna i avtalstexten? Om dessa så kallade lojalitetsplikter handlar den första doktorsavhandlingen i juridik som läggs fram vid Linköpings universitet.

Förtroende och tillit är nyckelfaktorer för ekonomiska transaktioner och relationer. Banker, försäkringsbolag och en mängd ekonomiska avtal skulle inte fungera utan en ömsesidig tillit mellan parterna. Vem skulle våga sätta in pengar eller betala försäkringspremier till företag som när som helst kan gå omkull eller bete sig bedrägligt? Vem skulle våga ta på sig och utföra uppdrag om man inte kan vara säker på att få betalt?

– För de flesta av oss är det självklart att det här fungerar, men så är det ju inte, säger Anders Holm, som blir först med att disputera i juridik vid Linköpings universitet, närmare bestämt rätt och rättsfilosofi.

Han har studerat framväxten av vad som kallas lojalitetsplikten, dvs de plikter som avtalsslutande parter har gentemot varandra även om de inte finns explicit angivna i avtalet eller i lagstiftningen. Sådana plikter kan vara informations- och upplysningsplikt, klargörandeplikt, tillsynsplikt, omsorgsplikt, tystnadsplikt och förbud mot konkurrerande verksamhet.

Flera svenska rättsfall under 1990-talet visar att de får en allt starkare ställning. En revisor ska exempelvis inte bara ge goda råd utan också varna för eventuella skattekonsekvenser som hans/hennes rådgivning kan medföra. En bank ska visa omsorg om en borgensman genom att informera denna om eventuella betalningssvårigheter hos den skuldsatte (gäldenären).

Men ska inte allt som avtalas stå i ett avtal? Får man inte skylla sig själv om man missat något?

– Jo, det skulle man kunna tycka, säger Anders Holm. Men i praktiken är det nästan omöjligt att täcka in alla tänkbara situationer i skriftligt avtal. Det uppstår ibland lägen som ingen har förutsett och där inget finns skrivet.

I gammal svensk juridisk tradition fick de avtalsslutande parterna skylla sig själva i sådana lägen. Anders Holm talar om en ”grosshandlarjuridik” som härskade på 1800-talet och som i praktiken var lika med den starkes rätt. Under 1900-talet har det här synsättet förändrats, med en allt mer komplicerad lagstiftning exempelvis när det gäller arbets- och miljörätt. Det har blivit uppenbart att lagar och avtal inte helt kan täcka in en komplicerad verklighet.

Lojalitetsplikten får också förstärkt skydd i den nya lag om förstärkt finansiell rådgivning till konsumenter som träder i kraft vid halvårsskiftet i år.

– Den lagen är ett tydligt uttryck för lojalitetsplikten, påpekar Anders Holm.

Anders Holm disputerar den 3 juni. Avhandlingen heter Den avtalsgrundande lojalitetsplikten – en allmän rättsprincip. Disputationen sker kl 10.00 i sal Planck, Fysikhuset, Campus Valla.

Kontaktinformation
Telefon till Anders Holm 013 – 28 58 61 eller 013 – 29 85 68. E-post: andho@eki.liu.se

Lojalitetsplikten – om tillit i affärsrelationer

 lästid ~ 2 min