Upptäckt av kirala oorganiska material
Hur kirala oorganiska material kan tillverkas och därefter karaktäriseras med hjälp av elektronmikroskopi beskrivs i en artikel i senaste numret av den ansedda naturvetenskapliga tidskriften Nature av forskare vid Stockholms universitet och forskare från Kina och Japan.
Denna nya upptäckt skulle kunna möjliggöra användandet av kirala kanaler som ett slags filter, i vilket t.ex. molekyler med samma atomer, men med olika utseende kan separeras från varandra. Man har även lyckats producera kirala nanotrådar av metallen kobolt inuti kanalerna. Exempel på kirala molekyler är aminosyror, vilka förekommer i alla levande organismer.
Forskargruppen studerar s.k. mesoporösa material, vilket innebär att strukturen har kanaler med en diameter mellan 2 och 50 nm. Det som är speciellt med det material som presenteras nu är att kanalerna är kirala, dvs. skruvade liksom gängorna på en skruv. Beroende på vilket håll kanalerna är vridna får man olika s.k. enantiomerer, där de högervridna och vänstervridna kanalerna kan ses som spegelbilder av varandra. Inom organisk kemi är kirala molekyler ett känt begrepp och sådana förekommer t.ex. i DNA och proteiner, men det är mindre vanligt att man finner kirala oorganiska strukturer, vilket man alltså gjort här.
Att kanalerna verkligen är kirala har bevisats med hjälp av elektronmikroskopi, där elektroner används för att kunna se hur atomerna eller i detta fall hur kanalerna sitter ordnade i materialet. I ett vanligt optiskt mikroskop används fotoner eller ljus som reflekteras mot objektet man studerar, men för att kunna se något så litet som hur kanalerna är ordnade och vridna krävs att elektroner utnyttjas, då dessa oscillerar med en kortare våglängd än fotoner. Bilderna från elektronmikroskopet jämfördes sedan med datorsimulerade bilder och man kunde då dels se att kirala molekyler erhållits, men också åt vilket håll kanalerna var vridna.
Närmare information lämnas av professor Osamu Terasaki, tfn 08-16 23 79 eller terasaki@struct.su.se
