Övergödning kan påverka laxen
Övergödningen i Östersjön, med åtföljande minskning av mängden kiselalger, kan vara en viktig orsak till M74-syndromet som påverkar fortplantningen hos lax. Det visar Lies Van Nieuwerburg i sin avhandling där hon studerat hur näring påverkar hoppkräftornas födokvalitet.
“M74-syndromet” är en fortplantningsstörning hos vilda laxar, som gör att många laxyngel dör. Forskning har visat ett samband mellan sjukdomen och brist på det röda färgämnet astaxanthin och vitaminet tiamin (vitamin B1). I de svenska laxodlingarna behandlas sjuka yngel men de vilda populationerna är fortfarande drabbade. Lies Van Nieuwerburgh har studerat om laxens föda kan ha betydelse för uppkomsten av M74.
Under 1900-talet har balansen mellan näringsämnena kväve, fosfor och kisel i Östersjön förändrats. Belastningen av kväve och fosfor är idag tre respektive fem gånger så hög som på 40-talet och kiselkoncentrationerna har minskat. Denna situation har förändrat sammansättningen av planktonalger.
Olika arter behöver olika mängd närsalter för att kunna växa. Kiselalger behöver kisel för att bilda sina skal medan grupper som dinoflagellater och grönalger klarar sig utan. I södra Östersjön har kiselalger minskat på grund av kiselbrist.
Just till detta område vandrar laxarna från de norrländska älvarna för att äta och många av dessa drabbas av M74-syndromet. Lies Van Nieuwerburgh har studerat hur olika mängder närsalter påverkar planktonalgsammansättningen och hur olika planktonalger påverkar astaxanthinproduktionen i hoppkräftor. Dessa kräftdjur är de viktigaste producenterna av astaxanthin i havet. Som föda åt fisk för hoppkräftorna astaxanthin vidare i näringskedjan.
Hon fann att mängden astaxanthin i kräftdjuren beror på födan. Vissa kiselalgsarter var bra för astaxanthinproduktion, i motsats till flagellater. En blandning av kiselalger och andra planktonalger var också bra.
Lies Van Nieuwerburgh slutsats är att ökade halter av kväve och fosfor (övergödning) är gynnsamt för astaxanthinproduktionen i hoppkräftorna så länge det finns kiselalger att äta men dåligt på lång sikt eftersom kiselalgerna gradvis minskar på grund av kiselbrist. Vissa kiselalger kan dock “försvara sig” mot betning när mycket kisel är tillgängligt, vilket leder till att hoppkräftorna väljer flagellater istället.
Namn: Lies Van Nieuwerburgh
Avhandlingens titel: Experimental studies on the regulation of pigment dynamics in phytoplankton and copepods by dissolved inorganic nutrients
Institution: Institutionen för ekologi och evolution, avdelningen för växtekologi
Opponent: Professor Ulf Båmstedt, ekologi och geovetenskap, Umeå universitet
Disputationen äger rum: Onsdagen 26 maj, kl. 10.00 i föreläsningssalen, avdelningen för växtekologi, Villav. 14. Uppsala
Kontaktinformation
Lies Van Nieuwerburghon kan nås på 018-471 2798, 0701-75 45 14
eller via e-post Lies.van_Nieuwerburgh@ebc.uu.se
