Tema

Kan man uppskatta osäker information?

Inom många yrkesgrupper är beslutsfattande en del av de dagliga uppgifterna. Vissa av besluten kan ha stor effekt på det dagliga livet för gemene man – och fel och osäkerheter i den information som används under beslutsprocessen kan få stort inflytande på val av alternativ eller det slutliga beslutet.

I doktorsavhandlingen Are uncertain uncertainties useful? – Towards improved quality assessment of spatial data har Britt-Inger Rönnbäck undersökt hur man kan förbättra och underlätta kvalitetsuppskattningar vid beslutsfattande där geografisk information används. Den handlar bland annat om hur man jämför olika beslutsalternativ, där man tar hänsyn till osäkerheter i informationen som används i beslutsunderlagen.

Exempel:
• Anna Andersson jobbar på länsstyrelsen. Hon gör bristanalyser och använder dessa som underlag för beslut om skyddande av natur, till exempel för bildandet av naturreservat. Innan beslut fattas är det många intressen som måste beaktas (ibland även intressen som är i konflikt med varandra). Ju mer viktig bristanalysen är för besluten desto säkrare måste hon vara på att analysen är korrekt. Hur säker kan hon vara på bristanalysens resultat?

• Benny Berg jobbar på ett regionsjukhus och studerar det geografiska mönstret för de som drabbas av stroke. En av hans tankar är att det har betydelse var man bor/har bott. En karta över var man insjuknat i stroke är hans resultat. Nu ställs frågorna: Hur mycket kan han lita på resultatet? Kan resultatet användas för fortsatta studier om eventuella orsaker till varför man drabbas av stroke?

• Cecilia Carlsson jobbar med miljöskydd. Hon vill upprätta ett system för att övervaka förändringar i vegetationen. Sådana system kan baseras på en mängd olika tekniker. Vart och ett har sina födelar och nackdelar. Hon vill jämföra funktionen av olika system för att hitta det bästa, framför allt vad gäller miljövärden, innan hon bestämmer sig för ett system. Nu undrar hon: Hur kan jag jämföra funktionen av olika övervakningstekniker?

De tre exemplen utgör också Britt-Inger Rönnbäcks fallstudier. Förutom att svara på Annas, Bennys och Cecilias frågor har fallstudierna också resulterat i att några grundläggande procedurer för kvalitetsutvärdering har identifierats och utvecklats. Tanken är att dessa procudurer ska kunna kombineras på olika sätt och därmed användas för att lösa olika kvalitetsutvärderingsproblem.

– En nödvändighet för att uppskatta osäkerheten i analysresultat är att det finns information om kvaliteten på använda data. Ett stort och ofta förekommande problem är att denna kvalitetsinformation saknas. En del av avhandlingen behandlar därför situationer där information om datakvaliteten saknas eller är otillräcklig, säger Britt-Inger Rönnbäck som disputerar med sin avhandling den 28 maj.

Det finns en procedur framtagen för att samla in denna kvalitetsinformation. Den använder enkäter och intervjuer där man tillåter svar som är vaga och som innehåller inexakt information.

En annan procedur som tagits fram för att jämföra användbarheten av information baseras på nyttomått i stället för standardiserade kvalitetsmått. En fördel med detta är att kopplingen mellan datakvalitet, beslut och kostnader/vinster blir tydligare. En annan fördel är att man även kan uttrycka användbarheten i miljömässiga termer och inte bara i pengar.

Trebarns-mamman Britt-Inger Rönnbäck föddes i Övertorneå 1965. Sin civilingenjörsutbildning fick hon på KTH i Stockholm med inriktning på tekniskt lantmäteri, mätning och kartläggning.
Efter färdiga studier arbetade Britt-Inger Rönnbäck först vid Rymdbolaget i Solna med programutveckling inom fjärranalys och på Lantmäteriet i Umeå med programutveckling för mätning och kartläggning.
1993 påbörjade Britt-Inger Rönnbäck sina doktorandstudier vid Avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet. Hon licade 1998 på en uppsats med inriktning på tre- och fyrdimensionell modellering och analys.

Upplysningar: Britt-Inger Rönnbäck, tel. 0920-49 21 27, britt-inger.ronnback@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Kan man uppskatta osäker information?

 lästid ~ 3 min