Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 maj 2004

Kyrkornas öden vilade i adelns händer

Sockenkyrkornas öden har vilat i de lokala adelsmännens händer. Men adelns intresse för sockenkyrkan har varierat över tid.

Genom sitt inflytande i sockenstämman kunde de stora jordägarna lätt driva fram beslut om kyrkans vara eller icke vara. Detta konstaterar Kristina Franzén i sin doktorsavhandling vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, efter en jämförande studie mellan Strängnäs och Växjö stift. 1600-talsadelns starka intresse för sockenkyrkorna avtog markant under påföljande sekler.

I sockenstämmoprotokollen varvas den sekulariserade slottsherrens hårda utdömanden om medeltidskyrkan, som ansågs opassande för den moderna tiden, med allmogens underdåniga och sentimentala vädjan om kyrkans bevarande. Allra värst var det då två församlingar tvingades överge sina medeltida tempel för att gemensamt uppföra en ny kyrka på ny plats. Att överge kyrkogården, där kära anhöriga vilade, var det svåraste. Svårt var också då den större församlingen lyckades genomdriva den nya kyrkans placering inom den egna sockengränsen. Den mindre församlingen tvingades därmed till ett förnedrande underläge, som gjorde sig påmint vid varje kyrkobesök. Många valde då att helt utebli från gudstjänsterna i den avlägset belägna och “främmande” kyrkan.

Men kyrkorivandet var inte bara en fråga om de högre ståndens önskan om värdigare gudstjänstrum. Det var också ett led i en rationaliseringsprocess som fortlöpande pågår och som har paralleller, såväl inom Svenska kyrkan som andra förvaltningar och verksamheter. Kristina Franzén visar genom sina geografiska studier att de regionala skillnaderna i kyrkobyggandet har sin förklaring i det kyrkliga landskapets struktur, dvs. hur församlingarna var indelade i olika pastoratstyper, och hur areellt och befolkningsmässigt stora de var. I Växjöstiftet fanns många små församlingar med bristfälliga kyrkor. I Strängnässtiftet däremot medgav helt enkelt inte församlingsstrukturen och naturlandskapet särskilt stora rationaliseringsmöjligheter.

Doktorsavhandlingens titel: Att flytta Axis Mundi – Det kyrkliga landskapets organisation och förändring i Strängnäs och Växjö stift 1780-1880.

Disputationen äger rum fredag den 7 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Tomas Germundsson, Lunds universitet.

Kristina Franzén kan nås på telefon 08-674 78 44 (Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: kristina.franzen@humangeo.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera