Tema

Ny avhandling från Växjö universitet:Slakt i takt. Klassformering vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946.

Under 1900-talets första decennier var den svenska köttmarknaden väldigt heterogen till sin karaktär och bestod huvudsakligen av offentliga slakthus, bodslaktare på landsbygden och mekaniserade svinslakterier. De sistnämnda anläggningarna, och då närmare bestämt de bondekooperativa slakterierna, står i fokus för historikern Lars Hanssons avhandling ”Slakt i takt” som läggs fram för disputation vid Växjö universitet den 7 maj. Avhandlingen är en studie av klassrelationer inom slakteriindustrin.

Undersökningen är avgränsad till 1900-talets första hälft, och riktar framför allt in sig på skånska förhållanden, speciellt slakterierna i Tomelilla och Ystad, även om hela Sverige inkluderas i studien.

Avhandlingen visar att de bondekooperativa slakteriföreningar som etablerades från början av 1900-talet inledningsvis dominerades av auktoritära direktörer, större agrara producenter och personer högt upp i samhällshierarkin, även om medlemmarna i stor utsträckning kunde bestå också av mellanstora bönder och småbrukare. Slakteriföreningarna kom tidigt i konflikt med sina arbetare när dessa försökte organisera sig i fackföreningar, och hårda arbetskonflikter blev följden. I dessa konflikter utnyttjades arbetskraft från andelsägarnas familjer som strejkbrytare. Slakteriledningarnas försök att kväsa de fackliga organisationerna misslyckades dock. Från 1930-talet förändrades situationen bl. a. beroende på politiskt samarbete mellan socialdemokratin och Bondeförbundet och genom bättre relationer mellan de bondekooperativa organisationerna och fackföreningsrörelsen.

Avhandlingen belyser också förändringar i genusrelationerna inom den bondekooperativa slakteriindustrin och de fackliga organisationer som var verksamma där. Slakteriindustrierna var länge i huvudsak manliga arbetsplatser och kvinnor förekom mest i perifera verksamheter som rengöring och dylikt. Med de bondekooperativa slakteriindustriernas expansion och förädling i form av exempelvis charkuteriproduktion från 1930-talet skapades dock nya arbetsområden där kvinnlig arbetskraft blev verksam. Framför allt från andra världskriget påvisas en tydlig ökning av dessa arbeterskors fackliga aktivism, i detta fall vid Scans charkuteri- och konservfabrik i Ystad.

Lars Hansson är född och uppvuxen i Kristianstad och bor sedan några år utanför Hörby i Skåne. Han har efter ett tiotal års arbete inom olika livsmedelsindustrier genomfört en museiutbildning och har sedan 1999 varit doktorand i historia vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet.

Avhandlingen ”Slakt i takt. Klassformerning vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946”, försvaras fredagen den 7 maj 2004, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Pelarplatsen, Växjö universitet. Opponent är fil dr. Bengt Nilsson, Högskolan i Gävle.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta: Lars Hansson, telefon: 0470-70 82 39 eller e-post: Lars.Hansson@hum.vxu.se.

Beställ boken från: Kerstin Brodén, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ny avhandling från Växjö universitet:Slakt i takt. Klassformering vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946.

 lästid ~ 2 min