Rankinglistor styr handelshögskolors utveckling
Rankinglistor för utbildningar är inte bara ett spel om image och rykte, utan tvärtom styrande för utvecklingen. Det visar Linda Wedlin i sin avhandling där hon studerat framväxten av rankningslistor för handelshögskolor i Europa.
Inom europeisk managementutbildning har vi sett en stark ökning av rankinglistor av handelshögskolor och MBA-program i internationella medier de senaste fem åren. Tidningar såsom Financial Times, Wall Street Journal, och Economist publicerar internationella rankinglistor årligen. Linda Wedlin har studerat framväxten av dessa rankinglistor, främst i Europa, för att förklara varför de har blivit så populära och vilken betydelse de har för Europeiska handelshögskolor och för europeisk management utbildning.
Hon visar att rankinglistor inte bara är ett spel om image och rykte, utan tvärtemot vad vi ofta tror, styrande för många handelshögskolors verksamhet men också för hela fältets utveckling och strukturering. Förekomsten av rankingsystem är en viktig del i en ny typ av reglering och granskning av utbildning som, tillsammans med exempelvis ackreditering, blivit allt viktigare i takt med en ökad avreglering av nationella utbildningssystem. Intresset för dessa utvärderingar och granskningar drivs också av den politiska utvecklingen i Europa, med strävanden att skapa en enhetlig europeisk marknad för utbildning. Internationella jämförelser har blivit mer intressanta, liksom vikten av att hävda en europeisk profil och försvara europeiska intressen.
Trots att rankinglistorna är både omdiskuterade och kritiserade visar resultaten i Linda Wedlins avhandling att representanter för europeiska skolor ser dem som viktiga för att tillhöra en “elit” och för att räknas. Rankningarna både bygger på och bidrar till en stark föreställning om vad som är en “riktig” handelshögskola, och vad som krävs för att konkurrera internationellt. Detta trots att kriterierna och det sätt som rankningarna bedömer utbildningen på långt ifrån alltid betraktas som rätta, korrekta, eller ens rättvisa.
Sammantaget bidrar dock den ökade förekomsten av rankinglistor till att skapa en föreställning om en internationell “marknad” för högre management utbildning, där kundnöjdhet och anställningsbarhet är viktiga kriterier för utbildning. Detta har vidare lett till allt större fokus på marknadsförings- och PR-arbete inom handelshögskolorna, liksom till satsningar på alumniverksamhet och karriärrådgivning. I ett längre perspektiv innebär utvecklingen ett ifrågasättande av de värderingar som ligger till grund för utbildning och forskning. Vem ska ges rätten att definiera god företagsekonomisk utbildning? Kan utbildningens autonomi hotas på sikt?
Spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4131
Kontaktinformation
Linda Wedlin, företagsekonomiska institutionen, försvarar sin avhandling ’’Playing the Ranking Game. Field formation and boundary-work in European management education’’
onsdagen den 5 maj, kl. 13.15 i Hörsal 2, Ekonomikum. Hon kan nås på 018-471 1351 eller via e-post Linda.Wedlin@fek.uu.se
