Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 april 2004

Utvärdering av diagnostik och behandling av njur- och urinledarsten

På senare år har metoderna för behandling av njur- eller urinledarsten genomgått stora förändringar. Idag behandlas nästan alla patienter utan kirurgiska snitt. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar fördelarna och nackdelarna med dagens diagnos- och behandlingsmetoder.

Det är väl känt att akuta njurstensanfall ger patienten svåra smärtor, men det är oklart hur mycket besvär patienten har efter behandlingen. Vanligtvis röntgas alla dessa patienter akut. Studien som ligger till grund för leg läkare Klas Lindqvists avhandling visar att 25 procent av dessa patienter har en komplicerad sjukdomsbild som ofta kräver sjukhusvård och någon form av stenbehandling. Hos resten av patienterna, som blev smärtfria efter en till två smärtstillande injektioner, var emellertid sjukligheten låg och påverkades inte av tidsintervallet till röntgen. Genom att inte röntga denna grupp akut kan antalet röntgenundersökningar hållas nere och logistiken runt patienten förbättras. På så vis minskas trycket på akut röntgendiagnostik utan försämrat patientomhändertagande.

Traditionellt har patienter efter ett njurstensanfall följts upp med njurröntgen med kontrastmedel direkt i blodet. Sedan mitten av 1990-talet har många förespråkat röntgen med datortomografi istället. Fördelen är att kontrastmedel, som kan ge biverkningar, inte behöver ges vid datortomografi. Avhandling visar att datortomografi är klart överlägset njurröntgen i den diagnostiska säkerheten vilket innebär att denna undersökningsmetod bör bli förstahandsval vid diagnostik efter ett akut njurstensanfall.

Ungefär 85 procent av alla njurstenspatienter behandlas med ESWL, så kallad njurstenskross. Det innebär att njurstenarna krossas med hjälp av stötvågor från ett instrument som placeras antingen mot ryggen eller mot magen. Detta är en enkel metod och patienten kan lämna sjukhuset redan efter ett par timmar. Det finns flera typer av ESWL-maskiner. Avhandlingen visar att resultat av behandlingen beror av tre faktorer: typ av ESWL-maskin, hur stora och hur många stenar patienten har samt, något förvånande, behandlande klinik trots i övrigt lika förutsättningar.

Stenar i urinledaren behandlas idag utan skalpell. Cirka 98 procent av patienterna behandlas med ESWL eller URS, det vill säga uretäroskopi. URS innebär att patienten sövs innan ett instrument förs in till urinledaren via urinröret och urinblåsan. Diskussionen om vilken metod som är att föredra har pågått länge. Klas Lindqvists avhandling visar att bägge metoderna är likvärdiga med lyckat resultat i 90 till 95 procent av fallen. ESWL är enklare, men cirka 70 procent av patienterna behöver mer än en behandling. URS löser däremot oftast problematiken vid ett behandlingstillfälle till priset av narkos och en viss risk för komplikationer eftersom det är ett större ingrepp. I handläggandet av den enskilde patienten är detta faktorer att ta hänsyn till.

Avhandlingen är skriven av:
Leg Läkaren Klas Lindqvist, telefon: 031-342 21 89, mobil: 0706-38 94 94, e-post: klas.lindqvist@vgregion.se

Handledare:
Docent Lars Grenabo, telefon: 031-342 33 10, e-post: lars.grenabo@vgregion.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kirurgiska disciplinerna, avdelningen för urologi

Avhandlingens titel: On the Diagnosis and Treatment of Upper Urinary Tract Stones

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera