Hanlig könscell kan ge ny kunskap om vår historia
Möjligheten att genetiskt studera den hanliga Y-kromosomen innebär att vi kan få ny kunskap om olika arters ursprung – och om människans historia. Linda Hellborgs avhandling berättar bland annat om det tidiga jordbrukarsamhället i Europa.
Linda Hellborg har tagit fram markörer på Y-kromosomen för att titta på faktorer som påverkar evolutionen av dessa hos däggdjur och funnit att selektion är en av de starkaste krafterna för att forma denna kromosom. Hon har bland annat studerat könskromosomerna, både X och Y, hos åkersork och visar att populationen i södra Europa är skiljd från dess släktingar i norr och öster och därför borde utgöra en egen art. Hon har också jämfört Y-kromosomen hos moderna tjurar och utdöda uroxar och visar att det sannolikt förekom hybridisering (korsning) mellan tama kor och vilda uroxar i det tidiga jordbrukarsamhället i Europa.
Könskromosomerna X och Y bestämmer könet på däggdjur, hona (XX) hane (XY). Y-kromosomen är hanspecifik och nedärvs bara från far till son. Den förekommer bara i en kopia (de andra kromosomerna finns i två kopior en från vardera föräldern) och har därför unika egenskaper som kan studeras genetiskt tex. evolution av kön, hanlig migration, social struktur, faderskapsanalys, etc. Den kan därmed användas för studier inom en rad olika områden, exempelvis inom evolutionsbiologi, arkeologi och bevarandegenetik och kommer antagligen att bli ett bra komplement till den maternellt nedärvda mitokondrien i populationsgenetiska studier i framtiden.
Namn: Linda Hellborg
Avhandlingens titel: Evolutionary Studies of the Mammalian Y Chromosome.
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi
Opponent: Professor Terry Burke, Dept of Animal & Plant Science, Sheffield.
Disputationen äger rum: Lördagen 16 april, kl. 10.00 i Zootissalen, EBC.
Kontaktinformation
Linda Hellborg kan nås på 018-471 6461 eller via e-post Linda.Hellborg@ebc.uu.se
