Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 april 2004

Kåseristilen allt vanligare i medierna

Kortberättelser, krönikor, kolumner och kåserier finns numera lite överallt, i veckotidningar, dagstidningar, reklamblad etc. Det kåseras även i radio och i TV. Allt kommenteras.

Förr däremot var kåseriet, möjligen undantaget ledaren, den enda riktigt personligt hållna texten i dagstidningen, men nu breder alltså den kommenterande och kåserande stilen ut sig. Det blir därmed allt viktigare att förstå och analysera kåseristil och det är vidare en betydelsefull uppgift för lärare att lära ut konsten att kåsera. Magnus Fernberg reder ut begreppen i sin avhandling.

Målet för avhandlingen är att teckna den nuvarande kåseristilsnormen. Därför har Fernberg valt ett modernt prototypiskt kåserimaterial, nämligen Göteborgs-Postens stående kåsörers texter från andra halvåret 1998 och första halvåret 1999. Det rör sig om 288 kåserier skrivna av signaturerna Asta, Floka, Hagge, Jehu, Pia och Tyko.

För att man ska förstå hur den nuvarande kåseristilsnormen vuxit fram behandlar avhandlingsförfattaren även kåseriets historia och analyserar många äldre kåserier. Bland annat beskrivs stilen hos de klassiska kåsörerna Hasse Z, Eld, Kar de Mumma, Bang, Red Top, Cello, Ehrenmark och Jolo.

Ett teoretiskt syfte har varit att visa på en metod som förenar en traditionell språkvetenskaplig teknik att lyfta fram lösryckta exempel ur ett stort material och att presentera kvantitativa resultat, med en stilistisk genomgång av enskilda texter. 30 kåserier analyseras som hela texter. Språkliga enskildheter som behandlas är bland annat rubriken, inledningen, läsartilltal, perspektivet, ämnesvalet, ordförrådet, stilfigurer, bildspråket, ironi och kåseriets avslutning.

Resultatet är att stilen kännetecknas av att vara förtrolig, personlig och skribentspecifik, att kåsörens förhållande till det skrivna är viktigt och att kåseriets funktion är att roa och övertyga och att vara dagsaktuellt. Dessutom ställs en kvinnlig kåseristil mot en manlig och äldre kåsörers stil mot yngres. De kvinnliga kåsörerna tenderar att skriva om personligare och mer vardagsnära ämnen med en enklare meningsbyggnad, vilket kan bero på att de är yngre. För att man än bättre ska förstå kåseriets sammanhang och funktion har kåsörer och redaktörer intervjuats, och en kåseriläsarenkät genomförts.

Avhandlingens titel: Kåseristil.
Disputationen äger rum lördagen den 24 april 2004 kl. 10.15
Opponent: Docent Gunilla Byrman
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Magnus Fernberg, tel. 031-773 45 38 (arb),
mobil 0708-87 78 09, e-post magnus.fernberg@svenska.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera