Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 mars 2004

Höstens tidtabell är fastställd – för ett träd

Hur vet ett träd att det är höst? Tack vare sina gener som slås av och på i en bestämd ordning, men i vilken ordning? Forskare vid Umeå Plant Science Centre och Kungliga Tekniska högskolan har nu tagit fram höstens "genetiska tidtabell" hos ett träd.

Det är inte bara filosofer som Nalle Puh som försöker förstå hur det går till när naturen exploderar av färgprakt under hösten. Sådana djupa frågor funderar även forskare på. Träden har en inre kalender som styrs av nattlängden, och när natten blivit tillräckligt lång startar en process som leder till att bladen blir gula och röda och så småningom faller av trädet. Det är dock inte bara nattlängden som avgör hur höstfärgerna blir, höstlöven får starkare färger om temperaturen är låg under tiden processen sker. Detta förlopp styrs, som så gott som alla andra processer i en levande varelse, av gener och då är det naturligtvis viktigt att veta hur dessa gener regleras, d v s när de olika generna slås på eller av under hösten. Forskare vid Umeå Plant Science Centre och Kungliga Tekniska högskolan har tagit fram den “genetiska tidtabellen” hos en asp om hösten.

För att kunna studera denna tidtabell har man utvecklat ett mycket speciellt hjälpmedel, en s k DNA-mikromatris (microarray). Denna mikromatris är en liten glasskiva med 13 500 små “prickar” på där varje prick består av en gen från aspen. Med hjälp av denna kan man följa hur alla dessa tusentals gener slås på och av under hösten i bladen på en asp som växer på universitetsområdet i Umeå. Man kunde på detta sätt se hur bladet slog på en uppsättning gener som alla bidrog till att bladets beståndsdelar, t ex proteiner, pigment och membraner, bröts ned så att näringsämnena kunde tillvaratas för återanvändning nästa vår. Samtidigt stängdes en annan uppsättning gener av, t ex de som bidrar till att bladet kan fotosyntetisera. Dessa processer startade långt innan man kunde se att bladet började gulna. DNA-mikromatrisen kan naturligtvis användas till att studera andra processer, och forskare i Umeå och Stockholm försöker också begripa många olika aspekter av “trädens inre liv”. De svenska forskarna har här en helt unik resurs, det finns inga andra forskare i världen som har tillgång till en så komplett mikromatris för träd.

Uppsatsen som heter “A transcriptional timetable of autumn senescence” kommer att tryckas i nästa nummer av tidskriften Genome Biology men finns redan nu att ladda ner på http://genomebiology.com/2004/5/4/R24. Artikeln kommenteras också i dagens (25/3) nummer av Nature (www.nature.com).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre
Telefon: 090-786 53 54 eller 070-677 23 31
E-post:: stefan.jansson@plantphys.umu.se eller

Peter Nilsson, KTH
Tel: 08 – 5537 8331 eller 073 9362750
E-post: nipe@biotech.kth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera