Tema

Producentansvar innebär en ineffektiv spridning av returpapper?

Samhällsekonomiskt kan det vara bättre att bränna delar av returpapperet istället för att återanvända det. Det är ett av de resultat som Per-Olov Marklund, Umeå universitet, kommit fram till i en avhandling som har fokus på miljöpolitik ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Avhandlingen består av fem fristående uppsatser, varav de fyra första studerar miljöpolitik ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I den femte uppsatsen görs en samhällsekonomisk analys av utbildningssektorns produktion.

Miljöpolitik är ekonomisk politik
Resultatet i den första uppsatsen indikerar att myndigheter kan ta hänsyn till olika samhällsekonomiska faktorer när man ställer miljökrav på producenter, trots att detta hänsynstagande inte föreskrivs i miljölagstiftningen. Alla människor i samhället tillskriver miljön ett pris och därför är den en ekonomisk faktor som måste införlivas i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Miljöförbättrande politik har inte bara positiva effekter på välfärden utan också negativa eftersom man samtidigt måste försaka något annat. Människor kan därför påverkas både positivt och negativt och finna det lönsamt att försöka påverka myndighetens miljöreglerande beslut. I uppsatsen utvecklas en metod för att studera denna problemställning och en förstudie görs på utsläppsreglerade massafabriker i Sverige.

I den andra uppsatsen utvecklas en metod för att testa Porter-hypotesen, som bland annat argumenterar för att en strängare miljöpolitik som leder till en bättre miljö, även leder till effektivare produktion och stärkt konkurrenskraft. En tolkning är då att miljöpolitikens nettoeffekt på välfärden alltid är positiv. Emellertid indikerar resultatet från denna förstudie på svenska massafabriker inget stöd för denna hypotes.

Den tredje uppsatsen analyserar den europeiska klimatpolitiken, underställd Kyoto-protokollet. EU: s medlemsländer har tilldelats individuella mål för utsläppsnivåer av växthusgaser (Burden-Sharing Agreement). Resultatet indikerar att dessa mål tilldelats under övervägande av både ekonomisk effektivitet och rättvisa. Effektivitet betyder att länder som redan investerat mycket i utsläppsminskande åtgärder, och därför har höga kostnader för att minska sina utsläpp ytterligare, tilldelas mildare krav på ytterligare minskningar. Med rättvisa menas att fattigare länder till och med kan tillåtas öka sina utsläpp i syfte att höja levnadsstandarden i termer av produktion och konsumtion.

I den fjärde uppsatsen utvärderas det svenska producentansvaret som bland annat fastställer att allt konsumerat papper som insamlas måste användas i produktionen av nytt papper. Resultatet indikerar att denna politik har bidragit till ineffektiv spridning av returpapper, både inom pappersindustrin och mellan pappers- och värmeindustrierna. Genom att låta en del av det insamlade papperet gå till förbränning med energiåtervinning i värmeindustrin, används returpapperet mer effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Underskattar samhället utbildning?
I den femte uppsatsen beräknas den svenska utbildningssektorns produktionsvärde i termer av den inkomstökning som högre utbildning ger. Ekonomisk teori visar dock att den kunskapsökning som följer av utbildning inte enbart gynnar den enskilde individen, utan också har positiva spridningseffekter i samhället. Individen kan därför vara för lågt utbildad i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Välfärdsmått som inte beräknats på värdet av dessa spridningseffekter och värdet på den producerade inkomstökningen kan därför underskatta välfärdens beroende av utbildningssektorn.

E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=201

Tisdagen den 16 mars försvarar Per-Olov Marklund, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Essays on Productive Efficiency, Shadow Prices, and Human Capital. Svensk titel: Analyser av produktionseffektivitet, skuggpriser och humankapital. Disputationen äger rum kl 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Chuan-Zhong Li, institutionen för ekonomi och samhälle, Högskolan Dalarna och institutionen för nationalekonomi, Uppsala universitet.

Per-Olov Marklund är född och uppvuxen i Norsjö, Västerbottens inland.

Kontaktinformation
Han nås på:
Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet,
Tel: 090-786 99 92 (arbete)
E-post: per-olov.marklund@econ.umu.se

Producentansvar innebär en ineffektiv spridning av returpapper?

 lästid ~ 3 min