Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 mars 2004

Marlowe – modern föregångare till Shakespeare

Under 1500-talet i England var man långt ifrån säker på vad "litteratur" innebar. I synnerhet litteratur på engelska vållade mycket diskussion, då latinet varit dominerande fram till renässansen. Många författare och teoretiker försökte framhäva och legitimera engelskan som litterärt språk med hänvisning till dess didaktiska och politiska betydelse för England som nation. Men poeten och dramatikern Christopher Marlowe (1564 – 93) hävdade i stället språkets autonomi och ställde frågan om litteraturens roll i samhället.

Per Sivefors diskuterar hur tidiga moderna försök att legitimera engelskan som litterärt språk gestaltas i Marlowes pjäser. Marlowe, som var son till en skomakare i Canterbury, fick ett stipendium för att studera i Cambridge och for efter sin examen till London, där han försörjde sig som dramatiker och poet. Han dog under delvis oklara omständigheter vid ett krogbråk 1593 och hann under sin korta karriär översätta bl. a. Ovidius’ Amores samt skriva sju teaterpjäser (Dido Queen of Carthage, de två pjäserna om Tamburlaine, Doctor Faustus, The Jew of Malta, Edward the Second samt The Massacre at Paris) och den ofullbordade episka dikten Hero and Leander. Hans dramatik blev oerhört betydelsefull för den elisabetanska teatern, inte minst för Shakespeare och Jonson. Under de senaste decennierna har hans texter blivit föremål för mycket kritisk diskussion, inte minst på grund av deras djärva och oortodoxa sätt att gestalta frågor om makt, religion och sexualitet.

Avhandlingsförfattaren använder sig av J. F. Lyotard’s begrepp delegitimering för att beskriva hur Marlowes pjäser skapar en motbild till den elisabetanska legitimeringen av det engelska litterära språket. Det innebär inte att han ser Marlowe som en “postmodern” författare, utan snarare att han använder en viss samtida begreppsbildning för att kartlägga pjäsernas specifika historiska betydelse. På samma gång är det deras relevans för vår egen tid som fascinerar – genom sin upptagenhet med vad det “litterära” är, och genom sitt okonventionella sätt att gestalta det, ställer Marlowes dramatik centrala frågor om vilken roll litteraturen ska ha i världen – frågor som knappast slutat att ställas idag.
.
Avhandlingens titel: The Delegitimised Vernacular: Language Politics, Poetics, and the Plays of Christopher Marlowe.
Disputationen äger rum lördagen den 20 mars 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor Thomas Healy
Rum 3248, Campus Gräsvik, Blekinge Tekniska Högskola, Valhallavägen 1, Karlskrona
Närmare upplysningar kan fås av Per Sivefors, tel. 031-24 71 16 (hem),
0708-45 52 43 (mobil), e-post per.sivefors@eng.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera